Det vanliga kontosparandet stod inte särskilt högt i kurs innan finanskrisen. På den tiden framställdes bankboken som ett närmast dumdristigt sparande i skuggan av den tillsynes ständigt stigande börsen. I dag är det, minst sagt, nytt ljud i skällan.

Börsen har i över fyra år svängt som en gammal hambo, och om framtiden ges inga andra löften annat än att den tycks bli skakig. Detta tycks också ha bidragit till en riktig renässans för banksparandet.

Under hela vintern och våren har det fullkomligen rasat in pengar på svenska sparkonton, som nu dignar under vikten av över 1 100 miljarder kronor. Det är över 60 procent mer än 2007.

Detta har, åtminstone under det senaste året, skett på bekostnad av fondsparandet, som minskade med drygt 5 procent under 2011. Maria Malmqvist, privatekonom på SBAB, tror också att börsoron är en viktig förklaring till trenden.

– Intresset för sparkonton är jättestort, säger hon.

I dag kan ett vanligt sparkonto utan avgifter och inlåsningskrav ge över 3 procent i ränta, men det är ett fåtal aktörer som utmärker sig. Statliga SBAB hör till en av de mer offensiva inom området, vilket enligt Maria Malmqvist beror dels på en önskan att ta marknadsandelar, och dels på att kontosparandet nu betraktas som en viktigare del av bankens inlåning.

SBAB:s sparränta, på 3 procent, har sedan årsskiftet genererat insättningar på närmare 1 miljard kronor per månad, vilket motsvarar över 30 procent av hushållens nyinsättningar.

Några som däremot inte hängt med i räntehöjningarna är storbankerna. I sparformer utan bindningstid eller krav på minsta insättning, ger inte någon av de fyra bolagen mer än 1,4 procent i ränta. Det väger nätt och jämt upp den rådande inflationstakten, vilket innebär att storbankernas sparkonton inte lovar någon reell avkastning alls. Varför då?

Handelsbanken, som exempel, uppger att man inte vill konkurrera enbart med höga sparkontoräntor, utan i stället genom att erbjuda kunden ett helt paket av tjänster. De stora skillnaderna mellan olika aktörerna, menar banken, bör i stället ses som ett utslag av olika strategier.

– Vill man ta marknadsandelar får man bjuda bättre villkor. Vi har konton med högre räntor, men då måste man binda pengarna en viss tid, säger Handelsbankens presschef Bengt Carlsson.

Han hänvisar bland annat till bankens så kallade ”Framtidskonto”, som ger som mest 2,65 procents ränta, men under förutsättning att pengarna blir inlåsta under en period.

Även om storbankerna nu tappar mark till mindre och mer offensiva aktörer är deras position närmast orubbad. Tillsammans vakar SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank över närmare 800 miljarder sparkronor, vilket motsvarar knappt 70 procent av marknaden. SBAB har, trots inströmningen under vintern, bara en procent.

Och riskerna? Många minns säkert Kaupthing, den isländska banken, som med kundkontor på Stureplan och stora annonskampanjer lockade hushållen med sparräntor på 5,3 procent.

Det blev det sista banken gjorde, innan finanskrisen och konkursen var ett faktum. För många kunder blev då insättningsgarantin räddaren i nöden.

I dag finns, längre bak i leden, en rik flora av mindre välkända finansbolag där det som kund kan vara svårt att bedöma hur säkert pengarna sitter. Här är det viktigt att notera att inte alla bolag och konton omfattas av den statliga garantin, vilket är bra att kontrollera i förväg.