En person i 40-årsåldern har i snitt omkring 100 000 kronor i premiepensionspengar och varje år ökar sparandet med upp till 10 000 kronor i form av nya insättningar. Det betyder att när dagens 40-åringar når 65 kan många av dem, om avkastningen varit hyfsad, ha över en halv miljon kronor på sitt premiepensionskonto.

För den som vill lägga ned tid på sitt premiepensionssparande och är beredd att ta en högre risk, finns det möjligheter att nå helt andra summor. Ett enkelt och något trubbigt exempel visar på detta:

Den 40-åring som idag har 100 000 i sin premiepension och får kapitalet att växa med i snitt 3 procent per år har efter 25 år 210 000 kronor. 5 procent per år betyder 340 000 kronor och 7 procent ger 540 000 kronor efter 25 år. Till detta kommer dessutom de återstående 25 årens sparande (i verkligheten spelar också inflationen in och gröper ur avkastningen). En liten förbättring av den årliga avkastningen får alltså stor effekt på 25 års sikt.

• LÄS MER Ministern: ”Eget ansvar att man får en bra pension”.

Framtiden vet vi inget om men Pensionsmyndigheten har statistik som säger en hel del om vilka strategier som lyckats bäst de senaste tio åren. Inom premiepensionen har spararen två huvudalternativ att ta ställning till: att inte välja några fonder alls eller att välja fonder aktivt. Den som inte väljer hamnar i den så kallade soffliggarfonden: Sjunde AP-fondens fond Såfan (se text under Hålla handen).

Statistik från Pensionsmyndigheten visar att den som valt aktivt har fått lite bättre utdelning. Den årliga genomsnittliga värdeutvecklingen från starten till slutet av 2011 var 2,7 procent för sparare med egen portfölj och 2,4 procent för dem med AP7 Såfa. Den genomsnittlige aktive fondväljaren gör alltså måttligt bättre ifrån sig än soffliggarfonden.

De stora skillnaderna finns istället inom den grupp som valt fonder aktivt. Snittet ligger alltså på 2,7 procent per år men nästan var tionde sparare som valt aktivt har lyckats få 5 procent eller mer i årlig avkastning (cirka 2 procent har fått 7 procent eller mer).

Pensionsmyndighetens statistik visar också att sparare med högst risk i fondportföljen är de som i genomsnitt lyckats bäst. Men högriskportföljerna ligger både i toppen och i botten vilket beror på att den som väljer en högriskfond vid fel tillfälle riskerar en mycket negativ utveckling.

Tajmingens betydelse vid fondbyten kan illustreras med exempel på en sparare som under 5-årsperioden 2007–2011 haft hela sitt premiepensionskapital i en enda fond, AMF:s Sverigefond (jag rekommenderar annars att man väljer fler fonder). Denna fond har hunnit med kraftiga ryck både uppåt och nedåt och facit efter de fem åren är en mycket blygsam uppgång på 1 procent.

Högrisk-
portföljerna ligger både i toppen och i botten. Den som väljer en högriskfond vid fel tillfälle riskerar en mycket negativ utveckling.

Om spararen istället bytt strategi ett par gånger under de fem åren och gjort det framgångsrikt blir utfallet ett helt annat. Låt oss anta att spararen vårvintern 2008 började känna sig osäker på börsen och i maj samma år valde att flytta alla pengarna till Lanne‧bo Likviditetsfond, som är en ren räntefond. När börsen sedan började stiga igen flyttades pengarna i april 2009 tillbaka till AMF:s Sverigefond. Med dessa två fondby‧ten lyckades spararen undvika det stora börsraset under sommaren och hösten 2008, och nollavkastningen under 5-årsperioden förvandlades till ett lyft på 50 procent.

Det kan alltså löna sig ordentligt att vara aktiv men det kräver en någorlunda bra tajming. Om spararen i exemplet ovan var sen i reaktionen och istället gjorde bytena i november 2008 respektive november 2009, hade slut‧resultatet blivit sämre än om pengarna hela tiden legat kvar i Sverigefonden.

Just detta fenomen verkar ha drabbat de mest aktiva premiepensionsspararna under 2011. Statistiken visar att sparare med egna portföljer som gjorde fler än 15 fondbyten under året hade en värdeutveckling på -13,7 procent i snitt. För dem som inte gjorde några fondbyten alls blev värdeutvecklingen i snitt -8,0 procent.

GUIDE: Vem är du när det kommer till tjänstepension?
Kan själv? – här är dina bästa tips.
Hålla handen? – här är dina bästa tips.


• Mer om din pension: Läs onsdagens chatt med SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson