- Vi tycker att man skulle kunna ändra regelverket och behandla privat pensionssparande som man exempelvis behandlar kapitalförsäkringar. Det skulle innebära en ”rättvänd beskattning”, det vill säga att man beskattar förmånerna när de sätts av hos arbetsgivaren. Och som privatperson får man då inte heller göra avdrag när man sätter av till privat pensionssparande. Istället beskattas pensionerna när de faller ut, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, utredningssekreterare vid ESO.

Drygt två miljoner svenskar har ett privat pensionssparande. Och många har blivit lockade att hoppa på ett sparande efter pensionsbolagens massiva marknadsföringskampanjer.

En morot är att man får göra avdrag i deklarationen för premieinbetalningar upp till 12 000 kronor. Men den avdragsrätten är bara en fördel för de inkomsttagare som också betalar statlig skatt, alltså personer med en månadsinkomst över 31 000 kronor.

Många kritiker har riktat in sig på att pensionsbolagen spelar på folks oro för att få låg en pension. Och att spararna lockas att sätta sina pengar i ett privat pensionssparande utan att känna till villkoren. För trots att man inte kan utnyttja sig av avdragsrätten då man betalar in premierna måste man betala skatt då man får utbetalningar från pensionssparandet.

Fler kvinnor än män har ett privat pensionssparande och många av dem är offentliganställda. Och beräkningar visar att 80 procent av spararna inte betalar någon statlig skatt. För dessa kan det privata pensionssparandet alltså riskera att bli en förlustaffär. De som tjänar mest på avdraget är höginkomsttagare, och oftast handlar det om män.

- Det finns en risk att man som låginkomsttagare faktiskt blir missledd när man sätter av och tror att avdragsrätten i sig är en skatterabatt. Har man inkomster under brytpunkten är risken överhängande att man faktiskt får en högre beskattning av de utfallande pensionerna än den skattesats som man har när man sätter av. Så det blir ett skattemissgynnande, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Regeringen har tidigare sänkt avdragsrätten för premieinbetalningarna till 12 000 kronor från 24 000 kronor.

En avskaffad avdragsrätt skulle innebära en besparing för staten på cirka 4,3 miljarder kronor per år, enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst.

Rapporten har utarbetats av professorerna Mårten Palme och Mats Persson samt Åsa-Pia Järliden Bergström, utredningssekreterare vid ESO.

ESO är en kommitté som arbetar självständigt under Finansdepartementet och tar fram underlag för beslutsfattande. Ordförande för ESO är förre riksbankschefen Lars Heikensten.