– Många har det tufft ekonomiskt och att inte ha en buffert kan skapa oro för framtiden. Man kanske blir sjuk eller får en oförutsedd utgift. Med ett litet sparutrymme bör man först och främst spara till en buffert, säger Anna Allerstrand, Trygghetsekonom på AMF.
AMF har låtit undersökahur vanligt det är att människor har pengar på bankkonto eller i fonder. Ett av de vanligaste råden privatekonomer brukar ge, när det handlar om hur hushållet ska planera sin ekonomi, är nämligen att man ska ha en ekonomisk buffert om en till två månadslöner så att man har till nödvändiga men oförutsedda utgifter.
Enligt undersökningen har var tredje privatanställd arbetare mindre än 20 000 kronor på banken eller i fonder medan nära 30 procent helt saknar buffertsparande.
Undersökningen visar också att endast 41 procent av de privatanställda arbetarna har över 40 000 kronor i buffertsparande vilket ska jämföras med 55 procent bland befolkningen i övrigt.
De regionala skillnaderna är relativt stora. I Kronberg svarar åtta av tio tillfrågade att de har ett buffertsparande, storleken på sparandet framgår dock inte. I Dalarna sparar lite drygt sex av tio privatanställd arbetare.
För den som har litet eller inget sparutrymme alls blir tjänstepensionen extra viktig, skriver AMF i pressmeddelandet. För en privatanställd arbetare sätter arbetsgivaren av 4 procent av lönen till tjänstepension under 2009, när det gäller avtalspension SAF-LO.
– Tjänstepensionen är viktig. Den kommer att utgöra en stor del av den totala pensionen. Du har stora möjligheter att själv påverka hur stor tjänstepension du kommer att få, säger Anna Allerstrand.
Undersökningen visar att män i större utsträckning än kvinnor har ett buffertsparande och att äldre sparar mer än yngre.
