Sedan myndigheten för snart ett år sedan ändrade inloggningssystemet på hemsidan har antalet fondbyten i premiepensionssystemet mer än halverats. Detta är ett kvitto på att problemet med de hårt kritiserade massbytena av fonder i stor utsträckning är löst.

– Vi har lyckats genomföra det här precis som planerat, säger Thomas Norling, chefjurist på Pensionsmyndigheten.

Detta innebär dock inte att allt är frid och fröjd. Intrångsförsök och misstänka massbyten förekommer fortfarande, om än i mindre utsträckning, och i den mån företeelsen ska begränsas ytterligare måste myndigheten slopa systemet med pinkoder, och i stället kräva inloggning med så kallad e-legitimation. Det, menar Thomas Norling, vore inte bra för spararnas engagemang.

Samtidigt kvarstår stora problem med konsumentskyddet. Fortfarande har runt 700000 svenskar avtal med olika former av rådgivningsföretag som erbjudit att ta ansvar för kundens pensionsförvaltning.

• LÄS OCKSÅ: PPM kan få rejält ansiktslyft
• LÄS OCKSÅ: Bra fondår för soffliggare

Över hälften av kunderna betalar extra för detta, trots att tjänsten de köper i många fall finns gratis på Pensionsmyndighetens hemsida.

Problemet grundar sig i att flera rådgivningsföretag, efter massbytesstoppet, har startat egna fonder. Nu tar de mellan 600 och 900 kronor per år för rådet att placera sparpengarna i den egna fonden, som regel en så kallad fond-i-fond, och som dessutom är dyrare till att börja med.

– Du får betala för rådgivningen, men det enda rådet du får är att stoppa pengarna i företagets egen fond, säger Thomas Norling.

Men hur kan det här vara tillåtet?

– Vi ingår avtal med varje fondbolag om vilka fonder som får vara med i systemet, och där får man inte ta ut några extra avgifter. Men ofta är företagen uppdelade, så att ena delen är fondbolag, och där den andra delen är ett rådgivningsföretag inom samma koncern, och som kan ta betalt för rådgivningen.

Men hur kan de tillåtas göra så här?

– Avtalet vi har bygger på att man inte får ta ut några extra avgifter för själva förvaltningen. Sen kan vi inte lägga oss i att kunden har avtal med en annan del av företaget, säger Thomas Norling.

Har ni ingen möjlighet att hindra oseriösa aktörer att erbjuda fonder i systemet?

– Jag tycker inte att man ska förbjuda tjänster, men däremot ska man ställa krav på företagen att berätta vad de erbjuder, och vad man betalar för, säger han.

• LÄS OCKSÅ: Privat pensionssparande - två spartyper
• LÄS OCKSÅ: Har du råd att gå i pension?

Problemen med oseriösa fond- och rådgivningsbolag har lett till att Pensionsmyndigheten fortfarande får tusentals samtal från bekymrade sparare.

Vanliga problem, menar Thomas Norling, är att rådgivningsföretaget förväxlats med Pensionsmyndigheten, att spararen inte vet vad för slags avtal som ingåtts, eller att konsumenten helt enkelt inte vet vad han eller hon betalar för. Allt myndigheten anser sig kunna göra, är att rapportera problemen vidare till Konsumentverket.

Thomas Norling hoppas nu att Pensionsmyndigheten kan få ett ökat mandat i nästa regleringsbrev, och få en tydligare roll, inte som rådgivare, men som vägledare.

– Vi vill kunna ställa högre krav på informationen till kunderna, och att företagen berättar vad de erbjuder, hur mycket de tar betalt, och vilka alternativ som finns. Det är inte bra att spararna betalar för en rådgivning som leder till att pengarna hamnar i rådgivarens egna fonder, säger han.