När det gäller den allmänna pensionen så består den av flera delar.
Premiepensionen är den mest kända men också den minsta delen. Premiepensionen avsätts individuellt för alla. Du väljer själv hur du vill placera pengarna genom att välja en eller några premiepensionsfonder via PPM. Beroende på hur dessa pengar placerats kan värdet på det ihopsamlade kapitalet nu ha sjunkit. Ska du snart gå i pension är premiepensionen en mycket liten del av din totala allmänna pension.
Så även om värdet minskat kraftigt på senare tid så får detta inte så stor genomslagskraft på din totala allmänna pension. De flesta som nu är framme vid pensionsåldern har kunnat vänta sig någon eller några hundralappar per månad från sin premiepension. Beroende på vilka fonder som valts kan pensionsbeloppet naturligtvis bli lägre. Men när fonderna återhämtar sig stiger utbetalningarna igen. Kontakta PPM - Premiepensionsmyndigheten om du är osäker på var du har placerat dina premiepensionspengar.
Den största delen av den allmänna pensionen kommer från inkomstpensionen. I den delen sker ingen individuell avsättning. Merparten av de pensionspengar som betalas in till inkomstpensionen för dagens yrkesverksamma öronmärks på varje persons inkomstpensionskonto men det sker ingen individuell fondering. Det beror på att de inbetalade pengarna används för att betala pension till dagens pensionärer.
När de som jobbar idag blir pensionärer så kommer deras inkomstpension från de pengar som egentligen betalas in för de personer som då är yrkesverksamma. Storleken på varje persons utbetalade inkomstpension avgörs sedan av en rad faktorer. Bland annat påverkar hur många år han eller hon har jobbat, hur medellivslängden utvecklas, när pensioneringen sker och hur hög inkomst varje person haft.
Varje år sker en uppräkning av inkomstpensionerna. Denna uppräkning bygger i huvudsak på den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. Om sysselsättningen sjunker i finanskrisens spår kan det uppstå obalanser. Dessa obalanser gör att den årliga uppräkningen av inkomstpensionerna bromsas in och blir mindre. En inbromsning kan inträffa först från och med januari 2010.
Födda mellan 1938 och 1953 kan även få tilläggspension som förr hette ATP. Även denna pension räknas upp årligen och uppräkningen kan påverkas på samma sätt som inkomstpensionen. I januari 2009 kommer såväl inkomstpension som tilläggspension att öka med 4,5 procent.
Vissa kan också komma att få garantipension men jag antar att du kommer att jobba så många år att sådan pension inte blir aktuell för dig.
Kontakta Försäkringskassan om du vill ha närmare besked om din inkomstpension och eventuella tilläggspension.
När det gäller din kommunala tjänstepension så får du från och med 21 års ålder en pensionsinbetalning som du själv kan välja att placera. Du kan välja mellan en traditionell pensionsförsäkring eller en fondförsäkring. Pensionsinbetalningen är i år 4,25 procent på lönen.
Finansinspektionen har nyligen rapporterat att alla svenska livförsäkringsbolag har det kapital som lagen kräver för att stå för pensionsspararnas garanterade pensioner. Den garanterade pensionen måste livbolagen alltid kunna stå för. Vanligtvis lyckas livbolagen dock åstadkomma en högre avkastning än den garanterade räntan. Då uppstår ett överskott som ibland delas ut som återbäringsränta i ömsesidiga livbolag. Men om bolaget under en period inte lyckas få tillräckligt hög avkastning är det möjligt att använda överskott som tidigare fördelats på de olika pensionsförsäkringarna. Just nu har vissa livbolag en återbäringsränta som är lägre än den garanterade räntan. Det innebär att bolaget just nu tar tillbaka en del av tidigare fördelade överskott.
Om du valt fondförsäkring så beror värdet på dessa på utvecklingen i de fonder där du har placerat dina tjänstepensionspengar.
Kontakta den valcentral som din arbetsgivare upphandlat om du är osäker på var du placerat din kommunala tjänstepension. Det kan vara Pensionsvalet AB, Electum Pensionstjänst eller Selectum.
Som kommunanställd kan du dessutom ha så kallad förmånsbestämd tjänstepension. Det innebär att du har rätt till en pension som är en viss procent av genomsnittet av den lön du haft under några år i slutet av ditt yrkesliv. Om du har en sådan tjänstepension tar du ingen finansiell risk själv. Det är istället arbetsgivarens ansvar att betala den utlovade nivån i pension. Du kan till exempel ha rätt till denna pension om du jobbade kommunalt före 1998 eller om du i år har en månadslön som överstiger 30 000 kronor. Din arbetsgivare kan berätta om du har rätt till en sådan här pension.
Eva Adolphson, pensionsekonom, Alecta
