Några - ungefär en av fyra ekonomer - tvekade, men de flesta hade väntat sig att Bernard Bernanke, chef för USA:s centralbank Federal Reserve, FED, skulle sätta in nya stimulansåtgärder. Fast nästan ingen hade trott att FED skulle åta sig att paketet skulle bli så oerhört omfattande - 40 miljarder dollar in systemet, varje månad, så länge det behövs. I och med att ett annat stimulanspaket, Operation Twist, redan pågår, kommer FED att köpa obligationer, framför allt i bostadsrelaterade sådana, för 85 miljarder dollar fram till årsskiftet.

Effekten har blivit att börserna stiger över hela världen. Kurserna rusar på Wall Street, i Asien och i Europa.

– Ben Bernanke bevisade än en gång att han är värdig sitt smeknamn, ”Helicopter Ben”. Han kan lyfta hela marknaden. Gårdagens besked var en stark signal till marknaden, sa Charles Diebel, analytiker vid Lloyds TSB Bank, till Financial Times.

Henrik Lundin, chefstrateg på Nordea, är inte förvånad att marknaden reagerat så positivt på FED:s stimulansbesked.

– I och med att beskedet kom så nära inpå den europeiska centralbankens, ECB:s, agerande tidigare i veckan, kan det ses som ett samlat grepp. Nu går världens centralbanker in och stödjer marknaden. Det blir en signal om att de tror på framtiden och att de är beredda att göra allt för att hålla marknaden under sina vingar.

Att ECB:s besked har fått börsen att ta ett glädjeskutt beror också på att marknaden så länge avvaktat de väntade beskeden från ECB, Tysklands författningsdomstol - som i veckan sa ja till stödfonden ESM - och FED.

– FED:s besked var sista proppen ur, säger Henrik Lundin.

Förhoppningen är förstås att insatsen inte ska behövas så länge, utan att stimulansen ska bidra till att marknaden själv driver ner räntorna och får fart på produktionen. Henrik Lundin tror att den psykologiska effekten av ECB:s och FED:s paket är större än den reala, men att den är stor nog.

LÄS MER: Därför skrämmer Bernankes bazooka

LÄS MER: Fed brassar på med kraftiga stimulanser

Självklart finns det risker för USA och resten av världen när FED pumpar in mer pengar i systemet. Värdet på dollarn sjunker förmodligen. Åtgärden kan pressa upp priset på olja och andra råvaror. Henrik Lundin säger att FED noga kommer att bevaka prisläget.

– Just nu vill man skapa inflation, för att få upp produktionen av nya jobb. Att skapa fler jobb är en huvudorsak till FED:s agerande. Men man vill definitivt inte ha en hög inflation. Så fort det kommer tecken på en för hög ökning av inflationen kommer FED att höja räntorna igen. Det är lättare att stävja inflation med stimulansåtgärder, men betydligt svårare att komma ur deflation.

Än större är risken att effekten av åtgärderna ebbar ut. Effekterna kommer att avta, säger Henrik Lundin, men historiskt kan man se att exempelvis FED:s tidigare stimulanspaket har haft en positiv effekt, menar han.

– USA ligger före Europa vad gäller att hålla konjunkturen upp. Under den nuvarande krisen har USA varit en motor för ett avstannande Europa.

Många orosmoln återstår. Vi vet ännu inte hur det går med eurokrisen. Räntorna sjunker just nu i Italien och Spanien och ett visst hopp om än bättre ekonomi - och framför allt en lägre skuldnivå - har återvänt, medan Grekland fortfarande hänger på fallrepet.

I Kina har tillväxttakten minskat, efter flera års stadig uppgång, men det ser ut som om Kina inte behöver landa så hårt, menar Henrik Lundin. Regeringen motverkar hårdlandningen genom att sänka räntorna och sätta igång med stora infrastruktursprojekt.

Det stundande valet i USA är också en orosfaktor. Marknaden ogillar osäkerhet, och gillar därför inte att man inte vet vem som blir president. Och vem det än blir så är det av stor vikt att skattelättnaderna som nu gäller fram till årsskiftet förlängs. Om de inte skulle förlängas får det en negativ effekt på USA:s BNP med mellan fyra och fem procent, säger Henrik Lundin.

Fast trots problemen är Henrik Lundin optimist och proklamerar att det äntligen är köpläge för aktier.

– Historiskt sett har det varit positivt för aktiemarknaderna när flera centralbanker agerar samstämmigt, i synnerhet om det sammanfaller med att prislappen på aktier är attraktiv vilket nu också är fallet.

Men är aktierna verkligen billiga? Trots kriserna har ju flertalet marknader stigit med närmare 10 procent i år. Är det verkligen smart att öka aktieandelen nu?

– Aktierna är relativt billiga och köpvärda i förhållande till obligationer och räntor. Om man håller med om mitt resonemang tycker jag att en ökning med 5-10 procentenheter av aktievikten och en motsvarande minskning av räntor är rimligt. Alternativen till aktier har haft en minst lika bra utveckling hittills i år. Men min poäng är att investeringsklimatet för aktier har förbättrats. Pendeln har helt enkelt svängt över till aktiers favör.