Bromsen i det allmänna pensionssystemet sänker pensionerna men mindre känt är att den också sänker värdet på våra intjänade pensionsrätter. Pensionsmyndighetens prognoser pekar på att det kan krävas två års extra arbete för att kompensera för detta (se artikel i SvD 9 maj).

Det här var inte alls tanken när bromsen infördes, den skapades som en garanti för att pensionssystemet skulle hållas stabilt i lägen av extrem påfrestning för svensk ekonomi. Med andra ord en unik åtgärd i unika lägen.

I stället har bromsen blivit ett normalt inslag i pensionssystemet. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer bromsen att ha påverkat pensionerna fyra av sex år mellan 2010 och 2015. Vad som händer efter det är det ingen som vet och osäkerhet för den enskilda individen är ett pris vi får betala för ett stabilt system, menar Ulf Kristersson.

Det här påverkar ju förutsägbarheten för den som försöker planera sin pension?

– Som om inte politiska beslut skulle göra det när man efter tio år ska fatta ett nytt dramatiskt beslut om att vi tar in nya skattepengar eller att vi inte tar in nya skattepengar. Fråga grekerna om de tycker att det påverkar förutsägbarheten.

Är principen att pensionerna ska utvecklas i linje med inkomsterna fortfarande viktig?

– Ja, det är fortfarande viktigt. Det följer inkomsten i grund och botten.

Men bromsen betyder ju motsatsen. Hur långt ska det gå innan ni säger att så här kan vi inte ha det?

– Vi har kommit överens om att vi inte gör ensidiga och snabba förändringar i pensionssystemet men det är inte så att detta styrs av gud eller så. Ytterst äger politiken alltid ansvaret. Om politiken uppfattar att vi har ett problem som måste lösas genom politiska ingrepp så är det både en skyldighet och en rättighet att göra det.

Kristersson påpekar att det pågår en översyn av flera delar av pensionssystemet, bland annat premiepensionen och den tekniska utformningen av bromsen. Men något finansiellt tillskott för att begränsa effekterna av bromsen för den enskilda pensionären finns inte på agendan.

– Man får vara noga. Då säger man att vi är beredda att riva upp hela pensionsöverenskommelsen och plötsligt börja taxera dagens skattebetalare för att stoppa in till dagens och morgondagens pensionärer. Hela idén (med pensionsreformen, reds anm) var ju att vi inte skulle göra detta.

Fast det är ju en ny situation, bromsen slår ju mycket hårdare än ni hade räknat med?

– Det är en ny situation i så motto att vi har en skakigare ekonomisk utveckling men det förändrar inte det faktum att man inte kan ställa ut pensionslöften som systemet inte kan infria. Det är inte något slags sparbank där man stoppar in ett belopp som sedan är garanterat med eller utan ränta… Jag vill ändå vara noga med att säga att vi tror inte att detta är ett perfekt system men man ska vara väldigt försiktig innan man river upp överenskommelsen och skapar turbulens i hela systemet. Det är ändå mitt väldigt fasta budskap.

Ulf Kristersson säger att folk i allmänhet i dag är mer medvetna om att de själva behöver ta ett större ansvar för den egna pensionen. Därför måste också informationen till allmänheten bygga på individens hela pensionssparande och inte bara den allmänna pensionen. Som en följd av detta vill Kristersson skrota det orangea kuvertet.

– Ja, min målbild är att orangea kuvertet ska försvinna. Det ska bort och ersättas av en fullödigare information där var och en ser sin egen helhet. Exakt hur det här ska gå till får vi se men vi lägger ned mycket möda just nu på detta.