Det senaste årets händelse- utveckling i gruvbolaget Nordic Mines är ett bra exempel på hur en företagsledning inte ska bete sig. Den som driver företag bör välja sina risker. Antingen har bolaget en hög risk i rörelsen (likt gruvbolag som Nordic Mines som ännu inte nått acceptabel produktionsnivå) och låg finansiell risk, det vill säga inga räntebärande lån. Eller så har bolaget en låg rörelserisk med en stabil produktion och efterfrågan på sina produkter och kan då kosta på sig att öka avkastningen på kapitalet genom att en del av verksamheten lånefinansieras.
Men ett bolag kan inte, som Nordic Mines, ha banklån på 580 miljoner kronor per den 31 mars, inget kassaflöde och knappt någon produktion. Då sitter det i händerna på finansmarknaden, och den ska man ha kontakt med bara när ens hand är stark.
En företagsledning, speciellt ett oprövat företag, ska vara försiktig med att ge prognoser, och den ska se till att informera fullt ut för att skapa trovärdighet. Även här har Nordic Mines visat sällsynt stora brister. Produktionsprognoserna har ändrats vid flera tillfällen, såväl näraliggande som långsiktiga bedömningar, och kostnadsprognoser för att bryta malmen har sedan ett par år helt försvunnit.
Trots all berättigad kritik som Nordic Mines fått ta emot saknar exempelvis fortfarande förra veckans halvårsrapport uppgifter om storleken på de finansiella nettoskulderna i bolaget. Man får gå tillbaka till det senaste emissionsprospektet och utifrån det göra en egen bedömning av hur lånen har förändrats sedan dess, och min uppskattning är att lånen i dag, efter sommarens emissioner, landar på runt 400 miljoner kronor.
Inte blir det bättre av att två styrelseledamöter, storägaren Tord Cederlund och det erfarna styrelseproffset Catharina Lagerstam, oväntat har lämnat styrelsen under oklara omständigheter. Sett i detta ljus är det inte märkligt att guldbolagets aktiekurs har fallit som en gråsten i vatten det senaste året. Börsvärdet är nu 700 miljoner kronor, jämfört med 2,3 mil- jarder kronor för ett år sedan, och då har bolaget ändå tagit in närmare 400 miljoner kronor i nytt kapital.
Den försiktige placeraren kan sluta läsa nu, eftersom ovan- stående beskrivning är tillräcklig för att man ska avstå ifrån att köpa Nordic Mines. Den som letar potentiella kursdubblare, där- emot, måste vara beredd att accep- tera risker, och då kan dagens nedpressade Nordic Mines faktiskt vara en köpkandidat.
Bolaget har trots allt, enligt oberoende experter, 27 ton guld i sin gruva i Laiva i Finland. Guldpriset har återigen tagit fart under sommaren och står nu i omkring 350000 kronor per kilo- gram, vilket betyder att Nordic Mines har guld i backen till ett värde av runt 10 miljarder kronor. Företagsvärdet inräknat finansiella skulder är i dag drygt 1 miljard kronor.
De stora frågetecknen är när och till vilken kostnad Nordic Mines lyckas bärga guldet. Bolagets senaste förhoppning är att det ska ske i en takt av 8 kilogram per dag under tio års tid. Når bolaget detta kan aktien stiga till 40–50 kronor från dagens 8 kronor.
För närvarande uppgår produktionen till 3 kilo per dag, och skulle den öka med de 5 kilo bolaget hoppas ska ske under sensommaren är en kursdubbling möjlig. Chansen/risken är dock stor. I det här läget gör den kloke rätt i att vänta och se och få siffrorna på bordet innan han eller hon trycker på köpknappen.
Publiceringen sker i samarbete med tidningen Aktiespararen.
