Sedan Lantmäteriet i Gävle i oktober förra året började skicka ut en underrättelse till överlåtaren av en fastighet när lagfarten har bytt ägare. har antalet kända lagfartskapningar minskat. Dessutom har karaktären på kapningarna ändrats.

- Det är mer oklara fall, det är inte till 100 procent säkert att det är kapningar. Det kan handla om överlåtelse mellan släktingar eller gemensamma ägandeförhållanden där någon är ute efter att göra det besvärligt för en annan, säger Inger Lindhe, tillförordnad chef för Fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet.

För att varsla fastighetsägaren om att ny lagfart har beviljats skickar Lantmäteriet alltså ut information till ”säljaren”, så att hon eller han ska kunna överklaga beslutet om det är felaktigt.

Under 2000-talet har det inträffat mellan en och sex lagfartskapningar om året, en topp nåddes 2008 då sex fastigheter kapades. En lagfartskapning är när kriminella förfalskar köpekontrakt och därefter registreras som ägare till en fastighet.

Det har ofta handlat om högt värderade fritidshus utan inteckningar där de kriminella, efter att ha kapat lagfarten, har försökt få ut inteckningar för att kunna belåna fastigheten och komma över pengar. Inte sällan är fastighetsägaren äldre.

I de fall lagfarter har kidnappats har det ofta tagit lång tid innan fastighetens rättmätige ägare har upptäckt det och det har i många fall varit svårt, och tidsödande, att få tillbaka lagfarten.

- Det är därför vi underrättar överlåtaren i de fall där ingivaren av ansökan om lagfart är privatperson. När det till exempel är en bank eller advokatbyrå som söker underrättar vi inte, säger Inger Lindhe.

Villaägarnas Riksförbund har efterlyst att en underrättelse ska skickas ut redan när ansökan om lagfart kommer in till myndigheten. Det skulle exempelvis kunna ske via sms eller mail. Då skulle lagfartens rättmätige ägare kunna reagera omdelbart om det handlar om ett bedrägeri.

Inger Lindhe tycker dock att sådant förslaget både fördyrar och fördröjer processen vid lagfartsansökan och att det inte kan motiveras av det fåtal fall av lagfartskapningar som ändå förekommer.

- Det är ett val av hur omfattande resurser vi lägger på det. Det sker cirka 150 000 fastighetsöverlåtelser, motsvarande cirka 300 000 beslut om lagfart, per år varav drygt 10 procent är från privata ingivare, säger Inger Lindhe.

Hon poängterar att äganderätten av fastigheten inte går över till den kriminelle i de fall då lagfarten är kapad.

- I ett skarpt läge, vid en kapning, är det inte själva registreringen av lagfarten som avgör äganderätten - det är en registrering i fastighetsregistret. Köpehandlingen anger ägandet, betonar hon.