Priserna stiger av flera anledningar. Vi har, i genomsnitt, fått en kraftigt ökad köpkraft i år samtidigt som räntorna är extremt låga. Dessutom är bostadsbyggandet rekordlågt.

Det är med andra ord inte konstigt om bostadspriserna rusar i höjden. Den stora fällan är när vi tror att det som gäller nu också kommer att gälla framöver.

För det första kommer räntorna att stiga. Allt fler tror att det sker redan till våren. Riksbankens egen prognos pekar på att banken nästa höst höjer styrräntan, som framför allt påverkar de rörliga bostadslånen.

I somras lyssnade jag till den amerikanske ekonomiprofessorn Kenneth Rogoff vid Harvard University. Han var mycket träffsäker när det gällde Lehmankonkursen och annat i finanskrisen. Nu menar han att krisen kommer att leda till stora budgetunderskott.

- Det kan vara svårt för regeringarna att motstå lockelsen att låta inflationen öka för att dölja de ökade skatterna som måste till, säger Kenneth Rogoff.

Visst talar han framför allt om USA men som en liten handelsberoende ekonomi så kan vi räkna med att kraftiga prisstegringar också importeras in i den svenska ekonomin.

Vi ska också komma ihåg att det är vanligt att den rörliga boräntan kan gå upp till 6 procent. Det är fyra gånger så högt som i dag!

Den andra varningslampan är arbetslösheten. Även om vi ser glada rubriker om att krisen är över så stämmer inte det när det gäller arbetslösheten. Fortfarande är det främst extraanställda och anställda inom exportindustrin som drabbats av den växande arbetslösheten.

I ett normalt förlopp återstår många andra yrkesgrupper framför allt småföretagare och offentliganställda. I takt med att arbetslösheten stiger, och väntas nå sin topp 2011, så kommer allt fler att ha allt mindre pengar att köpa bostäder för.

Den tredje varningsklockan är belåningen. I dag har den rekordhög. Ser vi till lånekvoten, det vill säga hur mycket vi lånar i förhållande till den disponibla inkomsten, så har den nu gått över 150-procentsstrecket. Normalläget är kring 100.

Ännu så länge klarar vi lånen eftersom räntekvoten, räntekostnaden i förhållande till den disponibla inkomsten, fortfarande är låg. Men vad händer när den snabbt stiger?

Vi har sett hur hundratusentals människor i USA fått överge sina bostäder när de inte klarat av räntorna. Även om det inte är troligt att det går så långt i Sverige så går det ut över alla annan konsumtion. Och det kan lätt dra ner oss i ytterligare en ekonomisk nedgång med allt vad det för med sig.

Så jag är pessimist. Men som tur är är de flesta optimister. För skulle allt för många tänka som jag, finns stor risk för att hushållen håller hårdare i sina pengar och inte konsumerar.

Även om det innebär att vi skyddar vår egen ekonomi bättre än vad många av oss gör i dag, så bidrar det samtidigt till att fördjupa.