I rapporten ”Belåningsgrader och lånevillkor” författad av KTH-forskarna Maria Kulander och Hans Lind var medelpriset för huset i studien 4,2 miljoner kronor och den genomsnittliga belåningsgraden hos hushållen var 63 procent.

Det vanligaste var dock en belåningsgrad på cirka 80 procent eftersom omkring en tiondel av hushållen i studien inte hade lånat några pengar alls, vilket drog ned medelvärdet. En fjärdedel av hushållen hade en belåningsgrad på 88 procent.

- Det är en relativt liten grupp, men här kan ekonomiska problem uppstå, säger Hans Lind.

Majoriteten, åtta av tio, av de som svarade på KTH-forskarnas enkät hade gjort en boendekarriär och hade därmed pengar att stoppa in vid husköpet. Det faktum, att du behöver en rejält slant till en insats, innebär att det är svårare att ta steget från en hyresrätt till en ägd bostad.

- Många köpte en bostadsrätt när priserna var lägre och sedan har bostaden stigit i värde. När de köpt en ny bostad har de inte behövt låna 90 procent utan har haft pengar att stoppa in, säger Hans Lind.

Ungefär hälften av hushållen hade lånat hela beloppet till rörlig ränta. Den främsta anledningen till att de hade valt rörlig ränta var att det var billigare än bunden ränta. De som bundit hade gjort det på relativt korta bindningstider, åtta av tio hade bundit lånen på två år.

- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Men eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunktur kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar, säger Hans Lind.

Sex av tio av de som svarade på enkäten amorterade inte på sina lån. De som amorterade betalade i genomsnitt 918 kronor i månaden. Amorterar man 11 000 kronor om året motsvarar det knappt en halv procent av ett lån på 2,5 miljoner kronor.

- Många hushåll amorterar inte och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte har fallit nämnvärt hittills bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka, säger Hans Lind.

Han för också ett resonemang om att den som planerar att bo länge i sitt hus bör amortera för att på sikt få råd att göra nödvändiga renoveringar och då ha ett låneutrymme i fastigheten att ta av.

- Om priset på huset faller och du inte har byggt upp reserver så sitter du där med ditt läckande tak och kan inte göra något åt det. Det är svårt att se varför hushållen inte amorterar för att bygga upp reserver, säger Hans Lind.

Han tycker också att det är förvånande att hushållen inte tittar ut i världen på vad som har skett på bostadsmarknaderna i länder som Danmark, Storbritannien och USA.

- De kanske tror att huspriserna ska stiga för evigt, säger han.

En annan fråga i undersökningen handlade om hur länge hushållen planerade att bo kvar i den nya bostaden. Hälften, 49 procent, svarade att de skulle bo kvar mer än tre år medan 50 procent svarade att de inte hade några bestämda planer. Endast 1 procent planerade att bo kvar mindre än tre år.

- Det visar att vi inte har någon spekulation på bostadsmarknaden, det här är 30-40-åringar med barn som köper ett hus för långsiktigt boende, säger Hans Lind.

Det var bara 2 procent av de svarande som hade stor oro inför möjligheten att klara sina boendekostnader under 2009, 13 procent hade viss oro medan hela 85 procent inte oroade sig över huvud taget. Bland de hushåll som hade de lägsta inkomsterna var dock andelarna som oroade sig större: 4 procent respektive 25 procent.