När Swedbank-vd:n Michael Wolf i ett uppmärksammat brev till finansdepartementet i somras föreslog en lag om amortering av bolån var det inte många som höll med. Han menade att bankernas frivilliga samarbete inte fyller sin funktion. Varken bankkollegor eller sittande politiker stödde förslaget.

När SvD Näringsliv ställer frågan till svenska folket blir det däremot tydligt att majoriteten vill att det ska finnas ett amorteringskrav på bolån.

Hans Tson Söderström, professor i makroekonomisk politik vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker det är sunt.

–Om man är orolig för att vi har en fastighetsbubbla kan man dämpa det med att lägga in amorteringskrav. Det finns väl en del som är oroliga för det, säger han.

Bland de tillfrågade i SvD Näringslivs Sifomätning anser hela sex av tio att dagens regler, där bankerna själva ingått ett avtal om att kräva avbetalning på lån med hög belåningsgrad, borde skärpas.

Endast 22 procent av de tillfrågade anser att dagens frivilliga regler är tillräckliga. Hans Tson Söderström anser att resultatet i undersökningen är ”lite förvånande”.

–Men det beror väl dels på någon allmän puritansk inställning till att det inte är bra att vara belånad, dels kan det väl bero på att folk tror att fastighetspriserna är högre än de borde vara, säger han.

De som är mest positiva till en skärpning av dagens regler är svenskar i de högre ålderskategorierna. I gruppen 50 år och uppåt anser sju av tio att reglerna borde vara hårdare när det kommer till att amortera sina bolån. I gruppen mellan 15 och 29 år anser inte ens varannan att reglerna borde vara hårdare än i dag.

Enligt Richard Wahllund, professor i företagsekonomi som forskar om bland annat ekonomisk psykologi på Handelshögskolan, bottnar skillnaden i en förändrad syn på privatekonomi.

–Under större delen av 1900-talet sågs skuldsättning som något fult, som inte tillhörde normen. På 90-talet skedde dock en revolution i hushållens syn på lån och sparande, och stigande bostadspriser och en positiv börsutveckling gjorde att det helt enkelt blev mer lönsamt att skuldsätta sig. Lån gick från att vara ett nödvändigt ont till att bli ett finansiellt instrument för hushållen och därmed mer rumsrent, säger han.

En annan tydlig trend är att personer boende på mindre orter är betydligt mer positiva till amorteringskrav. Omkring 70 procent av de boende på landsbygden vill skärpa kraven, en betydligt högre andel än boende i storstadsregioner.

Det grundar sig sannolikt i att storstädernas unga toppar listan över skuldsättningsgrad. De som toppar listan över Sveriges mest skuldsatta är bostadsrättsägare i Stockholm mellan 18 och 35 år, vars genomsnittliga skulder motsvarar fyra gånger deras årsinkomster. Det visar statistik från undersökningsföretaget UC.

Att åsikterna skiljer sig åt mellan storstad och landsbygd är inte att undra på, säger Richard Wahllund. Han menar att den egna ekonomiska situationen, och hur högt belånad man är, är avgörande för hur man ställer sig i amorteringsfrågan.

–Den som sitter med stora skulder berörs direkt. Påverkas man inte själv är det lättare att argumentera utifrån samhällsekonomin och principer.

Det är inte bara bland hushållen åsikterna går isär, även svenska politiker har svårt att enas i amorteringsfrågan. Att de svenska hushållens höga skuldsättning i storstäderna är ett problem skriver många under på, men därifrån till att lagstifta om amortering är ett långt steg.

Såväl Socialdemokraterna som Moderaterna har varit negativa till att reglera amortering på politisk väg. Vänsterpartiet har dock öppnat för en lagändring som en del av en ny motion.

–Vi är oroliga över den höga skuldsättningen, och tycker det finns ett politiskt ansvar att försöka påverka den, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson till SvD Näringsliv.

SvD Näringsliv/Sifos undersökning visar att personer som i dag skulle rösta på Moderaterna är mest positiva till hårdare krav på amortering – 73 procent av de tillfrågade som uppger att de skulle rösta på partiet vill skärpa kraven.

Minst positiva till en förändring av dagens regler är de personer som i dag stödjer Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Även där vill majoriteten skärpa kraven, men andelen landar på 51 procent respektive 60 procent.