”En samlad bedömning talar för att husprisutvecklingen i Sverige i stort sett har varit motiverad och att huspriserna kan fortsätta att stiga ytterligare det närmaste året.”

Det skriver Riksbanken i årets andra finansiella stabilitetsrapport som publicerades på torsdagen.

”Men ökningen bör rimligen bli måttlig bland annat eftersom både hushållen och bankerna räknar med att räntan framöver kommer att återgå till mer normala nivåer”, skriver Riksbanken.

Riksbanken ser en rad faktorer som kan förklara varför svenska bostadspriser inte har fallit i samma omfattning som i många andra länder under lågkonjunkturen, och som också kan tala för att priserna fortsätter att stiga en tid.

En orsak är att Sverige saknar en så kallad ”buy-to- let-marknad”, i vissa länder har köp i spekulationssyfte för att hyra ut bidragit till en ”boom-bust” utveckling.

I Sverige har det inte heller förekommit utlåning till hushåll med sämre kreditvärdighet i någon större utsträckning. Så kallad subprime-lending har varit vanlig i flera länder med en mer dramatisk utveckling på bomarknaden.

Nyproduktionen av bostäder har vidare varit mycket låg jämfört med i andra länder sedan början av 1990-talet.

”Efterfrågeöverskottet på bostäder motsvaras inte av något ökande utbud eftersom nybyggnationen av bostäder är mycket låg. I de länder där nybyggnationen varit hög i förhållande till BNP har huspriserna fallit mer än i andra länder”, skriver Riksbanken.

Vidare kan finanspolitiska stimulanser, via ROT- avdraget, ha bidragit till att lyfta bostadspriser i Sverige. Renoveringskostnaderna blir, allt annat lika, lägre vilket borde leda till att objekt med renoveringsbehov blir dyrare.

Dessutom har bolåneräntorna fallit mer i Sverige än i många andra länder, och räntesänkningarna påverkar hushållen direkt eftersom en stor andel av hushållens bolån tecknas till rörlig ränta.

Riksbanken hänvisar till att olika modellstudier ger olika besked om huruvida svenska huspriser är motiverade i dagsläget.

Om man jämför huspriserna med en trend som skattats med hjälp av en allmän jämviktsmodell kan huspriserna i dagsläget anses ligga något över trenden. Även IMF bedömer att de svenska huspriserna i dagsläget är övervärderade, skriver Riksbanken.

Ett annat sätt är att studera hur huspriserna förhåller sig till en trend skattad med hjälp av ett Hodrick- Prescott filter. Dessa skattningar visar att de svenska huspriserna i dagsläget ligger något under trend.

”Tillsammans med faktorer såsom en stigande disponibel inkomst samt en låg ränta talar detta för att huspriserna kan komma att fortsätta stiga ytterligare det närmaste året. Samtidigt kan den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden bidra till att dämpa huspriserna”, skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar vidare att hushållens upplåning från kreditinstituten ökade med 8,2 procent i september och förväntas fortsätta öka i en hög takt ett tag framöver.

”Det beror framför allt på de historiskt låga räntorna, som gör att hushållen för närvarande har möjlighet att ta betydligt större lån än de annars skulle ha kunnat göra”, skriver Riksbanken.

Hushållens skuldkvot uppgick i slutat av juni till 159 procent av den disponibla inkomsten, men ränteutgifterna efter skatt har samtidigt gått ner till 4,5 procent. En fortsatt hög upplåningstakt i kombination med att Riksbanken höjer räntan gör dock att räntekvoten väntas öka framöver. Till detta kommer att arbetslösheten fortsätter att öka en tid framöver.

”Detta talar visserligen för en något sämre betalningsförmåga framöver, men för hushållssektorn som helhet bedöms den även fortsättningsvis vara god. Men hushållens utrymme att konsumera annat än boende kan påverkas beroende på hur deras betalningsförmåga försämras när ränteutgifterna ökar. Det skulle sannolikt få effekter på delar av den reala ekonomin”, skriver Riksbanken.