Sjunkande småhuspriser, lägre bolåneränter och även högre arbetsinkomster har gjort att husköpkraften steg under tredje kvartalet. Det framgår av Swedbanks boindex-rapport.

Hushållens inkomstmarginaler vid husköp är nu större än tidigare i år, 18,3 procent i snitt, men marginalerna är fortfarande lägre än under 2009 och 2010.

Ett boindex på 118,3 innebär att hushållen har 18,3 procent högre inkomster än vad som krävs för att ”ha råd med” medianvillan, det vill säga för att uppfylla Swedbanks norm om högst 15 procent bolånekostnader som andel av hushållets förvärvsinkomster före skatt.

När Boindex är 118,3 procent betalar hushållen 18,3 procent bolånekostnader som andel av bruttoförvärvsinkomsten. För ett hushåll behövs en genomsnittlig inkomst på 514 234 kronor för att uppfylla normen vid köpet av medianvillan. Då uppgår alltså boindex till 100. Eftersom hushållen i median har 608 250 kronor innebär det att marginalen nu är 94 000 kronor per år före skatt, eller 18,3 procent.

De regionala skillnaderna är dock stora. I Stockholmsregionen krävs 1 055 050 kronor i årsinkomst för att nå normen och ett boindex på 100. I verkligheten har Stockholmarna en medianinkomst i hushållet på 705 225 kronor. Därmed ligger boindex på 66,8. Stockholmarna betalar 22,4 procent i bolånekostnader som andel av bruttoinkomsten, att jämföra med rikets 12,7 procent.

I Malmö- och Göteborgsregionerna behöver hushållsinkomsten uppgå till 779 142 respektive 870 805 kronor. Inte heller här har invånarna den inkomst som krävs, boindex ligger under 100-strecket på 79,5 respektive 75,1. I medelstora städer som grupp har hushållen endast små marginaler vid husköp, 4 procent.

Däremot har gruppen övriga kommuner stora marginaler med drygt 88 procent högre inkomster än de som krävs eftersom inkomstläget ligger nära riksnivån och huspriserna är betydligt lägre, skriver Swedbank.

Lägre småhuspriser och bolåneräntor samt högre inkomster påverkade alltså husköpkraften positivt. I Stockholmsregionen kunde lägre räntor och högre inkomster dock inte kompensera för uppgången i småhuspriserna medan så var fallet i Göteborgsregionen där husköpkraften i princip stabiliserades, noterar banken i sin analys.

Medianpriset för småhus föll till 1,68 miljoner kronor, en nedgång med 27 000 kronor från det andra kvartalet.

Bland regionerna noterades en ökning från förra kvartalet endast i Stockholm och Göteborg. Medianpriset i Stockholmsregionen blev 3,45 miljoner kronor, en ökning från 3,32 miljoner kronor kvartalet innan.

Även i Göteborgsregionen steg medianpriset; från 2,8 miljoner andra kvartalet till 2,85 miljoner kronor. I Malmöregionen sjönk däremot medianpriset till 2,55 miljoner kronor från 2,7 miljoner kronor kvartalet innan.

I 28 av de 51 undersökta orterna steg husköpkraften jämfört med kvartalet innan.

Den svagaste husköpkraften finns i Stockholmsregionen, Helsingborg och Göteborgsregionen, medan landets starkaste husköpkraft alltjämt återfinns i Örnsköldsvik. Örnsköldsvik har ett boindex på 253,5. På andra plats kom Karlskoga, följt av Skellefteå, Piteå, Gislaved, Hudiksvall

Under tredje kvartalet låg 16 av 51 kommuner/regioner under 100-strecket. Här måste alltså invånarna göra avkall på annan konsumtion för att få råd med husköpet. Kvartalet innan var det 18 kommuner. Utvecklingen är i linje med den förbättrade husköpkraften på nationell och regional nivå, skriver Swedbank.

Den sammanvägda bolåneräntan sjönk för första gången på sex kvartal, till 4,0 procent från 4,1 kvartalet innan, och orsaken till det var lägre bundna bolåneräntor.

Den årliga förvärvsinkomsten före skatt för ett hushåll bestående av två vuxna där minst en arbetar ökade till 608 250 kronor före skatt, enligt Swedbank.