Annika Creutzer, Tomas Pousette och Elisabeth Österman.
Foto: Lars Pehrson
Räntan är återigen högaktuell. Efter Riksbankens sänkning förra veckan dröjde det inte många timmar förrän storbankerna sänkte sina boräntor, en efter en. Och det trots att bankdirektörerna varit noga med att påpeka att man minsann inte alls kommer att sänka boräntan varje gång Riksbanken gör det. Eller höja när Riksbanken höjer.
Det här blev ett av samtalsämnena när SvD:s räntepanel för andra gången träffas på tidningens redaktion vid Kungsbron i Stockholm för att diskutera boräntor, rabatter och räntetrender.
–Det blir ett pedagogiskt problem för bankerna när man först slår fast att styrräntan inte är så viktig för boräntan och sedan snabbt sänker boräntan efter att Riksbanken sänkt sin ränta. Kunderna upplever det nog som motsägelsefullt, säger Tomas Pousette, tidigare chefsekonom på SBAB och en av panelens tre deltagare.
RÄNTEKARTAN Jämför din ränta med 10 000-tals andra
Med runt bordet finns också Nordeas bolånechef Michael Skytt, han gästar panelen som representant för bankerna.
–Jag håller med om att det kan verka konstigt. Men det är faktiskt så att vi har sänkt boräntan flera gånger i år när Riksbanken inte har gjort det. Det är bara det att det inte får lika stor uppmärksamhet. I år har vi sänkt våra rörliga boräntor med 95 punkter (hundradels procentenheter, reds anm). Riksbanken har sänkt styrräntan med 50 punkter, säger Michael Skytt.
Det har varit dramatiskt på räntemarknaden sedan panelen träffades första gången i slutet av maj. Då låg den genomsnittliga listräntan, alltså den icke rabatterade räntan, för rörligt bolån på 3,95 procent.
I dag, tre och en halv månad senare, efter den nya sänkningen är nästan alla bankers listränta 3,55 procent för tremånadersräntan. Det här innebär också att den faktiska räntan efter förhandlingar med banken om rabatt bör ha fallit. Räntepanelen är efter en kort överläggning överens om sin nya rekommendation.
–Vi tycker att 2,95–3,05 procent är en rimlig målsättning för en bolånekund just nu, säger Elisabeth Österman, tidigare vice förbundsdirektör på Villaägarna.
–Det är ungefär 50 punkter under listräntan. Det är ett ambitiöst riktmärke men absolut inte omöjligt. Det finns gott om kunder som har en boränta som är under 2,95 procent, säger hon.
Annika Creutzer, privatekonomisk expert, påminner om att de svenska bankerna faktiskt inte är några krisbanker, tvärtom.
–Handelsbanken, SEB och våra andra storbanker är klart lysande stjärnor i en ganska kaotisk europeisk bankvärld. Det gör att de lånar upp pengar billigare än vad många andra banker gör. Då vill jag som kund också kunna låna billigare av dem. Det här är ett skäl till varför det borde vara bra prutmöjligheter just nu, säger Annika Creutzer.
Många undrar om det är färdigsänkt för den här gången. Räntepanelen är inte så säker.
–Jag tycker inte att det känns orimligt att styrräntan kommer ner ytterligare ett snäpp. 1,25 är en ojämn nivå, varför inte 1 procent? Sedan beror det förstås på hur det går i omvärlden; om det krisar till sig ännu mer, säger Tomas Pousette.
Elisabeth Österman håller med:
–Det är ingen omedelbar risk för höjning i alla fall, snarare går den ner, säger hon.
–Jag tycker också det är viktigt att påpeka i det här läget att det inte bara är klang och jubel när räntan sänks, säger Annika Creutzer och utvecklar:
–Det här betyder att man ser en större risk för ökad arbetslöshet. Dessutom trodde man ju att kronan skulle försvagas vilket skulle hjälpa exportbolagen. Men så har det inte blivit hittills. Jag ser rätt pessimistiskt på framtiden när det kommer till konjunkturen.
Lägre boränta innebär mer pengar i plånboken varje månad. Det lockar till konsumtion. Men det borde en del bolånekunder vara försiktiga med, enligt panelen.
–Jag tycker att man ska amortera mer när räntan är låg och något mindre när den är hög, då har man ungefär samma månadskostnader hela tiden, säger Elisabeth Österman.
–Det finns skäl att tro att priserna på svenska bostäder kommer sjunka framöver. Det är ett skäl till att amortera åtminstone i takt med renoveringsbehoven på sin bostad. Gör en grovplan på de stora renoveringarna. Se vad det blir i årlig kostnad och amortera minst det på bostaden, säger Annika Creutzer.
Även Tomas Pousette uppmanar alla som har möjlighet att öka takten i återbetalningen av sina lån.
–Om de svenska huspriserna skulle falla kraftigt är det obehagligt att bli sittande med lån som är större än värdet på fastigheten. Då kan det vara skönt att ha gjort de här amorteringarna.
Nyligen utlovade finansmarknadsminister Peter Norman ett förslag på hur det ska bli lättare att jämföra bankernas räntor.
–Det ser jag fram emot, säger Annika Creutzer som skämtsamt hoppas på en statlig variant av SvD:s räntekarta:
–Jag hoppas de säger att bankerna noga ska ange för kunden att listräntorna bara är en startränta. Man måste förstå att listräntor inte är ett slutpris. Det är fortfarande många som tror att det är listräntor som gäller.
Att bankerna säger att man inte behöver pruta, eftersom de alltid försöker ge kunderna bästa pris från början, ger panelen inte mycket för. Elisabeth Österman:
–Jag tror att den blyga snälla kunden får betala listpriset. Bankerna försöker nog få så bra lönsamhet de kan.
