– Jag tycker att amorteringskrav är en absolut nödvändighet. På samma sätt som Finansinspektionen har en rekommendation om en 15-procentig kontantinsats, som följs av i princip alla banker, borde något liknande ske med krav på amortering, säger Jeanette Gustafsdotter, vd på Mäklarsamfundet.

Mäklarsamfundet gick i förra veckan ut och kommenterade den av Riksbanken genomförda räntehöjningen från 1,75 till 2 procent, för den viktiga reporäntan.

Mäklarsamfundet, som är en branschorganisation för fastighetsförmedlare, ansåg att riksbanken borde ha avvaktat med räntehöjningen. Jeanette Gustafsdotter håller med om att det går stick i stäv med inflationsmålet om 2 procent, men anger att osäkerheten för tillfället är så stor att Riksbanken kunde agerat mer passivt. Dock poängterar hon att räntehöjningar på sikt är en bra signal för att minska det växande privata skuldberget hos det svenska folket.

Inser du problematiken med att du som vd för fastighetsmäklarnas branschorganisation går ut och gör det här uttalandet?

– Ja, det gör jag definitivt. Mäklare har ju givetvis ett intresse att få så bra betalt som möjligt i sin tjänsteutövning. Det man ofta glömmer är att mäklarna tjänar betydligt mer på en hög omsättning på bostadsmarknaden, jämfört mot en högre prissättning på bomarknaden.

För varje avslutad affär får mäklarna en viss andel i arvode. En generell halvering av prissättningen på bomarknaden skulle således betyda att mäklaren fick hälften så mycket betalt som i dagsläget. En halvering av volymen förmedlade objekt skulle innebära samma sak. Hittills är det just den generella volymen på antalet avslutade affärer (även om priserna också tenderar att vända ned) som minskat.

Vad beror den minskade volymen på?

– Det är en kombination av olika faktorer. Höjda räntekostnader är en del, höga elpriser och bensinpriser är en annan.

Är det inte så att uppfattningen mellan säljarna och köparna om vad bostaden är värd, börjar bli allt större?

– Jo, så är det definitivt. Det finns en mentalitet hos säljarna att man tror att det går att få lika mycket betalt som grannen som sålde för ett halvår sedan. I kombination med högre räntor gör det att köparna avvaktar, och därför uteblir också affärerna.

Då låter det alltså som vi redan har, eller i alla fall är på god väg, mot en korrigering på fastighetsmarknaden?

– Ja, det är nog min uppfattning också. Hur stor nedgången blir är dock svårt att sia om. Det finns trots allt delvis en efterfrågan, även på dessa nivåer.

Du låter förvånad över att folk fortfarande är villiga att betala beloppen som många objekt säljs för i dagsläget?

– Ja, lite förvånad är jag nog allt. Det finns ju en del områden där priset ser väldigt högt ut, framförallt i Stockholm och Göteborg. Malmö börjar komma in i den zonen också. Men samtidigt verkar det som att folk fortfarande kan lägga stora belopp.

Ni anger att 50 procent skulle kunna få svårt att klara sina bostadslån, är inte det en väldigt tydligen signal på att vi har en bostadsbubbla?

– Det är inte min sak att bedöma, uppgifterna kommer från en av storbankerna. Egentligen tror jag att du ska tala mer med bankerna om just prissättningen på bostadsmarknaden, eftersom det är de som lånar ut beloppen till köparna. Vi är ju som bekant bara mellanhanden.

Jeanette Gustafsdotter föklarar att det egentligen är bankerna som står för risken i den ökade utlåningen.

Hon understryker också, än en gång, att mäklarna är de som kanske är mest angelägna om att ha en transparent prissättning på fastighetsmarknaden. Eftersom det för alla aktörer inom mäklarbranschen är betydligt viktigare med mängd förmedlade objekt i förhållande till pris på dessa.

Fastighetspriserna har sedan 2001 lämnat KPI, och har haft en betydligt snabbare ökningstakt sedan dess, är det inte något som du upplever som ett riskscenario?

– Kort svar: Ja, absolut. Annars vore jag dåraktig.