Vi lånar allt mer och skuldberget växer. Men det innebär inte någon fara för Sveriges ekonomi. Det är både Riksbanken och Finansinspektionen (FI)överens om. I sin stickprovsundersökning visar FI att bankernas kreditförluster blir mycket små även om både räntan och arbetslösheten skulle stiga kraftigt.
Men för enskilda hushåll kan det bli problem. Många får i dag låna på över 90 procent av bostadens värde och då räcker det med mycket måttliga prisfall och en ränta lite över den normala för att det ska bli problem.
Därför vill FI begränsalånens storlek till en viss del av bostadens värde. Hur stor del ska diskuteras men FI:s förslag är att det blir någonstans mellan 75 och 90 procent. Den som behöver låna mer får ta ett dyrare topplån hos banken utan bostaden som säkerhet.
Hamnar nivån på 75 procent så kan det bli svårt för många att ta ytterligare lån på sin bostad. Särskilt svårt blir det om ursprungliga lånet är stort och bostaden inte ökat så mycket i värde under tiden. Då finns inte utrymme för att låna till en akut och dyr reparation.
FI hade kunnat gå en annan väg och istället föreslagit att bankerna måste ställa krav på amortering. Det är dock inte lika populärt hos bankerna. Stora lån som rullar och ger goda inkomster är att föredra framför att kunderna får allt mindre lån. Allt förutsatt att lånen sköts och räntorna betalas.
Men FI:s chefsekonom Lars Frisell har inte stängt dörren helt utan säger:
– Vi har funderat på det också.
I och med att FI nu föreslår regler för hur stora bolånen får vara kan bostadspriserna påverkas?
– Vi kan inte utesluta att förslaget får en priseffekt, säger han.
Så sakta men säkert ser vi hur den stora låneboomen dämpas på olika sätt. Räntorna är på väg upp, det ska inte gå att låna till mer än en viss del av bostadens värde och sammantaget kan bostadspriserna dämpas så att den som säljer kanske inte får ut riktigt det pris som var förväntat.
Samma dag som FI presenterar sin undersökning och sitt förslag så talade även riksbankschefen Stefan Ingves om bolånen på ett seminarium på forskningsorganisationen SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle):
Stefan Ingves är inte heller orolig för det växande bolåneberget och dess effekter på Sveriges ekonomi. Men han är däremot orolig för att politikerna slår sig till ro och tror att risken för finanskriser är över.
Han menar att de problem som är nu kan vi hantera men det är nu vi ska bestämma hur vi kan undvika problem framöver. Detta har han skrivit i ett brev som Riksdagen har fått, för det är där ansvaret för helheten ligger, menar han.
För det kan bli problem ändå i dag. Inte med lånen i sig utan till exempel när vi, för att klara lånen, drar ner på konsumtionen.
Om räntan stiger till 6,5 procent skulle en tredjedel av hushållen i FI:s undersökning behöva lägga 30 procent eller mer av den disponibla inkomsten bara på att betala räntor, åtta procent skulle lägga mer än hälften av pengarna i plånboken på räntor. Då har man inte råd med så mycket annat och vad händer då med arbetslösheten?
Och om priserna faller på bostäder med arbetslöshet, vill människor då sälja huset med förlust för att flytta till orter där det finns jobb?
Bland annat efterlyser han att det på politisk nivå tas initiativ till en internationell översyn av kapitaltäckningsreglerna, så kallade Basel II-reglerna. Dessa har gjort det mer lönsamt för bankerna att låna ut till hushåll än till företag. (Se tidigare krönika) .
Så kanske kan det bli ändringar i Basel II som gör det dyrare på något sätt att låna ut till hushållen. Och de nya reglerna som också kommit i kölvattnet på finanskrisen pekar redan nu på högre kostnader för lån till hushåll.
Så sammantaget är det nog dags att konstatera att lånefesten närmar sig sitt slut.
