Det har blivit svårare för den svenska barnfamiljen med två försörjare inom LO-kollektivet att ha råd att köpa hus. Trots att den disponibla inkomsten har ökat och att fastighetsskatten har sänkts.

Det skriver GP och citerar Villaägarnas riksförbund som för femte året i rad har kartlagt barnfamiljernas ekonomiska förmåga.

För att en familj ska klara sig ekonomiskt bör den ha minst 4 000 kronor kvar varje månad när lån, amorteringar, fastighetsskatt, driftskostnader, bil, barnomsorg och hushållskostnader har betalats.

De 4 000 kronorna ska räcka till allt från mobil- och internetabonnemang till läkarvård, presenter, semesterresor och kostnader för trädgården.

Utöver det måste det finnas pengar sparade för oförutsedda utgifter; om räntan stiger, elen blir dyrare, tvättmaskinen går sönder eller om någon av familjeförsörjarna blir arbetslös eller långvarigt sjuk.

Inte ens efter de senaste månadernas räntesänkningar har typfamiljen med två LO-försörjare råd att köpa ett hus i någon av kommunerna i Västra Götaland och Halland. Det samma gäller alla kommuner i övriga landet, skriver GP.

En typfamilj där familjeförsörjarna är tjänstemän klarar sig bättre, men deras inkomster ligger på marginalen.

LO-familjen i Villaägarnas undersökning har minst kvar att leva på om den är bosatt i Göteborg, där går familjen back med nära 6 500 kronor i månaden efter husköpet. En familj bosatt i Vara har mest kvar att leva på varje månad, knappt 2 900 kronor i månaden.

I finanskrisens spår har osäkerheten om prisutvecklingen på hus ökat vilket kan leda till svårigheter för den som har tänkt flytta.

En annan faktor som påverkar är uppskovsreglerna som stipulerar att man måste betala 0,5 procents icke-avdragsgill ränta på uppskovsbeloppet, Man får ha maximalt 1,6 miljoner i uppskov. Utöver detta har kapitalvinstskatten höjts till 22 procent från tidigare 20 procent.

- I många kommuner skulle kontantinsatsen behöva vara högre än de 15 procent vi räknat med för att familjen ska klara ett husköp. Men då måste man kunna föra över vinster från den gamla bostaden till den nya och det har blivit svårare genom begränsningen och beskattningen av uppskoven, säger Elisabeth Österman, på Villaägarnas riksförbund, till GP.