Det finns flera skäl till att bolånekostnaderna stiger för svenskarna, ett är att bankernas finansieringskostnader ökar till följd av regler och krav på längre finansiering och mer eget kapital.
Ett annat är att kreditrisken inom banksystemet och på bostadsobligationer har gått upp vilket ytterligare leder till dyrare bolån.
”De korta billiga bolåneräntorna som har varit snävt sammankopplade med styrräntan mellan 2002 och 2009 har snarare varit en exceptionell företeelse än ett normaltillstånd”, konstaterar Bostadskreditnämnden (BKN) i sin marknadsrapport.
De svenska hushållens skuldsättning ökade med drygt 5 procent 2011, nästan hela ökningen beror på ökade bolån. Sedan 2001 har hushållens skulder stigit på grund av att hushållen ökat sina bolån. I genomsnitt har bolånen vuxit med 12 procent om året mellan 2001 och 2011.
En del svenska hushåll är högt skuldsatta, det gör dem sårbara för husprisfall, sjukdom och arbetslöshet. Därtill är ungefär hälften av lånestocken belånad till rörlig ränta. BKN menar att det här utgör en stor ränterisk och nämden tycker att hushållen borde fundera på att binda räntan och därmed försäkra sig mot plötsliga och kraftiga räntehöjningar.
Trots den stora ökningen av bolånestocken har ränteutgifterna, som andel av disponibel inkomst, faktiskt minskat. Det betyder att räntebördan är mindre idag än för 15 år sedan, skriver BKN. Men det finns risk att bördan kommer att bli tyngre framöver.
Idag har hälften, 51 procent, av hushållen lån med 3-månaders ränta, det som kallas rörlig ränta. Det kan alltså bli dyrt för de hushållen framöver.
Riksbanken prognostiserar en styrränta på 3 procent i slutet av 2014. Antar man att bankernas marginaler som ligger på drygt 2,6 procentenheter, i februari 2012, hålls konstanta hamnar bolåneräntan på cirka 5,6 procent.
”En så hög bolåneränta har endast observerats ett fåtal gånger sedan 1996. Det inträffade senast under några månader i början av hösten 2008 då den rörliga bolåneräntan nådde nivåer kring 6 procent. Bolåneräntan samt finanskrisen i omvärlden fick effekt på bostadspriserna som sjönk med 6,2 procent mellan juni 2008 och januari 2009. Detta påvisar hur känsliga de svenska hushållen är för räntehöjningar”, skriver BKN i sin analys.
Många svenskar har valt rörlig ränta eftersom det i genomsnitt har inneburit lägre ränta än snitträntan för bundna lån. Men kostnaden kan variera mycket över tid. Om man tittar på räntekostnaderna i Sverige mellan 2003 och idag är det tydligt att hushåll med rörlig ränta måste kunna absorbera kraftiga räntefluktuationer, skriver BKN.
