Inför förra räntebeslutet i början av september var experterna tämligen eniga om det riktiga i att binda sina bolån. De längre bindningstiderna är på låg nivå. Passa på att binda! Så löd råden.

Sedan kom Riksbankens besked om att styrräntan sänktes till 1,25 procent från 1,50 procent och att räntan förväntades vara kvar på den nivån åtminstone till mitten av nästa år.

Den som hade rörlig (tremånaders) ränta fick se sina räntor sjunka. Det gjorde även räntorna på lån med längre bindningstider.

Fördel för dem som inte lytt råden från bankerna utan fortsatt med tremånadersränta.

Så hur är läget idag?

Svensk ekonomi verkar vara på väg ned. Hårda fakta i form av exportsiffror och mjukare i form av inköpschefsindex och Konjunkturinstitutets barometer pekar entydigt i den riktningen.

Sverige kan inte gärna ha hög tillväxt och ökad sysselsättning när övriga Europa går på knäna.

Den åtstramningspolitik som många länder i eurozonen tvingas till minskar efterfrågan på svenska varor och tjänster. Det påverkar sysselsättningen.

Konjunktursvackan fick Riksbanken att sänka styrräntan. Som så många gånger förr påstår de att det var sista sänkningen. Om ett år ska räntan upp igen.

Det kan ifrågasättas. Marknaden tror på fler sänkningar och nästan alla bedömare menar att styrräntan ska ligga på 1,00 procent vid årsskiftet.

I den sex personer starka riksbanksdirektionen finns avvikande röster som vill ha lägre räntor nu och framöver. En av de två reservanterna är Lars E O Svensson som vill ha ned styrräntan till 0,75 procent.

Han har fått rätt tidigare.

När Riksbanken sänkte räntan var de flesta banker ovilliga att följa efter. SBAB Bank däremot gick ut och tog ned sina boräntor med omkring 0,20 procentenheter. De andra aktörerna tvingades då följa efter.

En sänkning av styrräntan ger inte längre automatiskt samma sänkning av boräntorna. Skälen är många men handlar om att bankernas upplåningskostnader ökat och att nya krav på bankerna fördyrar deras verksamhet.

Men en sak är säker: en sänkning av styrräntan (reporäntan) ger en sänkning av den allmänna räntenivån i samhället och därmed av boräntorna.

Hur mycket som sedan kommer bolånetagarna till del är mer osäkert. Finansinspektionen påstod i en rapport nyligen att bankernas bolånemarginal var den högsta på tio år.

Vart är boräntorna på väg?

• RÄNTEKARTAN: Jämför din bolåneränta

Räntorna kommer att ligga lågt länge än. Det gäller de med kort bindningstid som främst påverkas av styrräntan men även de med längre bidningstid. De sistnämnda influeras främst av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Eftersom världens stora centralbanker fortsätter pumpa ut likvida medel för att hålla igång det ekonomiska systemet så fortsätter de långa räntorna att vara låga – många skulle säga konstlat låga.

Erika Pahne på Institutet för privatekonomi hos Swedbank betonar osäkerheten.

– Allt beror på vilken prognos du tror på. Om du tror på Riksbankens och Swedbanks försiktigt optimistiska prognoser så ska du binda och utnyttja de nedpressade räntenivåerna för lån med längre bindningstider.

– Om du tror att eurokrisen fortsätter kan den rörliga boräntan sjunka ytterligare och de längre bundna lånen fortsätta att ligga på låga räntenivåer.

Erika Pahne menar att hushållen kan minimera sin risk genom en blandning av långa och korta bindningstider.

– De längre bundna räntorna är väldigt nedpressade, de har sällan varit så här låga.

Räntenivåerna är överhuvudtaget sammanpressade.

– För den som tror på återhämtning i ekonomin de närmaste åren är längre bindningstider attraktiva, säger Erika Pahne.

Det resonemanget håller Tor Borg, chefsekonom på SBAB Bank med om.

– Det kan fortfarande vara bra att binda på lång tid.

Han menar att Riksbanken kommer att hålla styrräntan låg under lång tid, ”kanske fem år framåt, det finns inbakat i de långa räntorna”.

Men själv tror han inte på den utvecklingen.

– Riksbanken kommer inte att ligga på 1 procent fem år framåt, menar Tor Borg. Då ska man välja längre bindningstid eftersom de rörliga räntorna kommer att stiga.

Tor Borg tror att Riksbanken sänker styrräntan en gång till, ner till 1,00 procent.

– Vid årsskiftet ligger Riksbanken på 1,00 procent men det är redan inprisat i marknaden och kommer inte att få någon stor effekt på boräntorna.

Han menar att femårsräntan, som ligger kring 3,70 procent, är ”på en intressant och låg nivå”.

– Då har du ett femårigt skydd om det händer något oväntat.

– Men, påpekar Tor Borg, om du binder på fem år ska du vara beredd att ha kvar lånet i fem år. Att lösa det i förtid, vid en eventuell försäljning, kan bli dyrt. Det måste du väga in när du bestämmer vilken räntebindningstid du ska ha.

• RÄNTEKARTAN: Jämför din bolåneränta