Det blev ett bolånetak på 85 procent. Tidigare har Finansinspektionen aviserat att taket skulle hamna mellan 75 och 90 procent. 90 procent ansågs få mycket liten betydelse eftersom de flesta banker håller den nivån redan i dag. Hade det däremot blivit 75 procent hade troligen priserna på bostäder sjunkit då färre skulle ha råd att köpa.
Nu räknar Finansinspektionen med att priserna inte kommer att påverkas nämnvärt.
Taket gäller bara bolån, lån med bostaden som säkerhet. Det står fortfarande bankerna fritt att låna ut mer pengar men då i form av blancolån, lån utan säkerhet. Detta brukar kallas topplån och räntorna är högre. Så troligen blir det nya bolånetaket ingen dålig affär totalt sett för bankerna.
Finansinspektionen träffar denna vecka bankerna för att diskutera ett tak för bolån. Det ska inte vara möjligt att låna till hela köpeskillingen utan bara till 75-90 procent.
Var gränsen slutligen blir kommer att få stor betydelse för bopriserna. Om det blir 85-90 procent påverkas inte priserna nämnvärt men blir det 75 procent så kommer många att inte ha råd att köpa bostad. Det pressar bopriserna nedåt.
Men det är inte säkert att det blir negativt för bankerna med ett lånetak. Detta lånetak gäller bolån, alltså lån med bostaden som säkerhet. Dessutom står det bankerna fritt att ge blancolån. Det är lån utan säkerhet och därför med högre ränta. I bostadssammanhang kallas det topplån. Bankerna kan alltså fortsätta att låna ut mer om de vill och bedömer låntagaren som kreditvärdig. Och till en högre total ränteintäkt.
Ett alternativ hade varit att Finansinspektionen kommit med riktlinjer för amortering. Det övervägde myndigheten men har nu alltså förkastat.
I många länder finns krav på att bolån ska vara betalade på 20-30 år. Men i Sverige finns inga sådana krav. Det är upp till banken om man vill kräva amortering eller inte. Men om lånen betalas av så minskar ju ränteintäkterna och därför är det lätt att i Sverige få amorteringsfria bolån.
Så för bankernas del är det mer lönsamt med ett bolånetak än med krav på amortering.
För unga förstagångsköpare hade amortering varit ett bättre alternativ. Det hade inte inneburit samma svårigheter att ta sig in på bomarknaden som bolånetaket. Däremot hade den unga köparen redan fått början fått inse att lån är lån och bör betalas. Åtminstone i samma takt som bostaden behöver underhållas och renoveras. Möjligen kan de dyra topplånen hos bankerna bli ett incitament att snabbt betala av dessa lån. Men det blir inte något krav och frågan är om bankerna är så intresserade av att uppmuntra detta.
Det är också varit bättre för Sveriges ekonomi om unga får möjlighet att köpa bostäder i storstäderna så att de kan tacka ja till jobben där. Det vinner vi alla på. Många unga, som är attraktiva på arbetsmarknaden, kan också räkna med högre inkomster i storstaden. Det hade varit lättare att ta amorteringen än att, som nu det blir, spara ihop pengar till insats före flytten.
