Elisabeth Österman tvekar inte. Listräntorna har gjort sitt. Det är de svaga kunderna, de som inte vet att man måste förhandla om räntan, som är förlorarna på systemet.

–Jag tycker att bankerna luras. De kunder som betalar den ränta som står i tidningarna, det vill säga i praktiken ett slags maxränta, blir lurade, säger hon bestämt.

• RÄNTEKARTAN: Rapportera in din ränta – jämför med 23 000 andras

Hon får medhåll av de två andra i SvD Näringslivs nya räntepanel, Tomas Pousette och Annika Creutzer, även om de använder mindre hårda ord.

– Att publicera ett maxpris i stället för ett lägstapris är konstigt också ur ett annat perspektiv – det visar att konkurrensen inte fungerar. I normala fall skulle bankerna vilja ha sitt bästa pris i tidningen, det vill ju alla andra ha som säljer en produkt, säger Annika Creutzer.

• RÄNTEKARTAN: Jämför din ränta med grannarnas i Räntekartan

SvD Näringslivs räntepanel har samlats för sitt första möte i ett vårljust konferensrum på SvD:s redaktion vid Kungsbron i Stockholm. Ämnen för dagen är boräntetrender, konsumentmakt och ränterabatter. Runt bordet sitter tre utvalda personer som på olika sätt har lång erfarenhet av banker och räntesättning.

Panelen kommer vid varje möte, cirka en gång i kvartalet, att ge en rekommendation om vilken nivå en snittkund med rörligt bolån borde kunna förhandla ner sin ränta till.

Med runt bordet finns också Michael Skytt, bolånechef på Nordea. Han är gäst hos panelen och kommer så att vara under ett par möten. Därefter bjuds en ny gäst in från en annan bank.

Michael Skytt protesterar mot bilden att det inte skulle finnas någon konkurrens på den svenska bankmarknaden. Om så var fallet, varför etablerar sig då inte en massa utländska banker i Sverige? undrar han.

Michael Skytt är inte heller övertygad om att listräntorna borde begravas än.

–Jag ser inget bättre alternativ just nu. Jag menar, kommer det in en kund som ansöker om boränta hos oss och inte flyttar över några andra affärer till Nordea, då får den kunden listräntan, säger Michael Skytt.

Men Elisabeth Österman invänder:

–Det är inte vad det handlar om. Jag tycker att bankerna borde redovisa ett intervall i stället. Exempelvis ”vår boränta är från 3,4 till 4,0 procent”. Det är mycket mer öppet och ärligare. Då vet alla kunder vad som gäller och vad de har att sträva efter, säger hon.

Vad kommer att hända med den rörliga boräntan i sommar, kommer den att fortsätta falla?

–Jag tror att Riksbanken har sänkt klart för den här gången. Lägre än 1,5 procent blir det nog inte, säger Tomas Pousette och fortsätter.

–Även bankernas obligationsräntor, som i allt högre grad styr boräntorna, kommer sannolikt att ligga stabila de kommande månaderna. De är redan väldigt nertryckta. Så på kort sikt tror jag att de svenska bolånekunderna med rörlig ränta inte ska förvänta sig ytterligare sänkningar. Den viktiga signalen i dagsläget är för övrigt att påminna alla om att vi just nu har riktigt låga krisräntor. På sikt kommer räntorna att krypa uppåt, säger han.

Här är hela räntepanelen och Michael Skytt överens.

Det faktum att räntorna är så låga leder diskussionen över till den klassiska frågan om att binda eller ha rörligt. Det är ett unikt läge just nu. Även den mest inbitna rörlig-ränta-kramare bör ta sig en funderare. Annika Creutzer har alltid, i likhet med många analytiker, förespråkat rörlig ränta. Men nu har hon svängt om.

–Jag sticker ut hakan och säger att det inte längre spelar någon roll om du har rörligt eller bundet. Skillnaden har blivit mindre. Jämför man rörlig ränta och 5-årsränta börjar det jämnas ut. Det beror på alla nya kostnader som har lagts på den rörliga räntan, i form av bland annat kostnaden för att omvandla långa räntor till rörliga.

Michael Skytt håller med. Han tar fram priserna för bunden ränta och läser högt:

–Fyraåringen kostar 4 procent nu. Med ränteavdraget blir det 2,8 procent netto. Att låna en miljon kostar alltså 28000 om året och det är före en eventuell rabatt. Jag tror aldrig att jag har sett en så låg bunden ränta, säger Michael Skytt och får medhåll.

Annika Creutzer påminner dock om att det är viktigt att inte glömma rabatten:

–Du ska ha extra rabatt för att du låser in dig. En nackdel med bunden ränta är att du blir inlåst som kund hos banken och då ska banken få betala för det, genom bättre räntevillkor till dig. Mitt standardråd är att alltid gå till tre olika banker i två omgångar för att jaga efter den lägsta räntan.

Och så var det dags för räntepanelens rekommendation. Annika Creutzer, Tomas Pousette och Elisabeth Österman är ganska snabbt överens om att en snittkund, enligt de kriterier vi har listat, i dagsläget borde kunna förhandla ner sin rörliga ränta till 3,5–3,7 procent. Det vill säga en rabatt från listräntorna på cirka 0,3–0,5 procentenheter.

Välkommen till nya Räntekartan

Panelen: Nu är det drömläge att pruta

Alla storbankerna sänker sina boräntor

De har Sveriges lägsta boränta

Alltid öppet i bostadsbutiken

Nya funktioner i SvD:s Räntekartan