– Har man hus och bor ensam kostar det, säger Jakob Eliasson, energipolitisk expert på intresseorganisationen Villaägarna.

Men det är inte enbart de ensamboende som betalar en stor del av månadsinkomsten till elbolagen. I det material som Villaägarna tagit fram visas att det finns nästan en kvarts miljon sammanboende utan barn som betalar i snitt 5,5 procent av den totala disponibla inkomsten för el.

Trots att skatter och avgifter bidrar till att skapa ett högt elpris för svenska hushåll är elanvändningen per person i Sverige hög jämfört med andra europeiska länder. En rapport från EU-kommissionen visade 2009 att svenska hushåll i snitt använder 3 procent av den disponibla inkomsten till att betala elräkningar.

Av EU:s 27 medlemsländer var det endast Bulgarien som hade en högre siffra, vilket till stor del förklaras av låga inkomster.

– Vi värmer våra hus med el i Sverige, det gör man inte på kontinenten, säger Jakob Eliasson.

Förklaringen till den höga svenska elkonsumtionen är historisk. Närhet till vattenkraft och utbyggnaden av kärnkraft har bidragit till förhållandevis låga elpriser i Sverige under lång tid.

Industri och bebyggelse har anpassat sig till dessa förutsättningar. Under 1980-talet uppmuntrades byggandet av hus som värms med direktverkande el. Det fanns till och med statliga stöd för det.

– Vi har byggt in oss i ett system där man uppmuntrar till stor användning av el. Det är fel att moralisera över det. Vi införde systemet med hög elanvändning för att slippa fossila bränslen och hushållen svarade på de incitamenten, säger Jakob Eliasson.

Villaägarnas undersökning visar att ett småhushåll som använder 20000 kWh om året betalar lite under 8 procent av hushållets sammanlagda disponibla in- komst i elräkningar. Den genomsnittliga elräkningen för typhuset är 28776 kronor om året.

Det finns uppskattningsvis 116000 hushåll av typen ensamboende kvinnor i småhus som värmer med el och 139000 av typen ensamboende män i småhus som värmer med el. I snitt betalar dessa sammanlagt 255000 hushåll nära 17 procent av den disponibla inkomsten i elräkningar, skriver Villaägarna i sin rapport.

– En följd av att vi valt den här vägen blir att en osedvanligt stor andel av våra hushålls disponibla inkomster går till el jämfört med övriga länder i Europa.

–Men kom ihåg att en stor del av elpriset är skatt, säger Jakob Eliasson.

Läs mer: Så väljer du rätt elavtal.

Villaägarna driver en intensiv kampanj för att påverka makthavarna att sänka elpriset och få ett energisystem som, enligt deras utgångspunkter, ska fungera bättre.

Eftersom höga elpriser är ett politiskt problem efterlyser Villaägarna en politisk lösning. Ett sätt att sänka hushållens kostnader är att sänka elskatten.

I dag är över 50 procent av elpriset skatter och olika avgifter.

– Elpriset är inte ett marknadsproblem utan ett politiskt problem, säger Jakob Eliasson. Det är politiska beslut som höjt priserna.

Han pekar på att hushållen betalar sammanlagt 30 miljarder kronor i elskatt medan bolagen betalar totalt 8 miljarder kronor.

– Sedan får bolagen 10 miljarder kronor genom utsläppsrätterna. Det är orimligt och en ren förmögenhetsöverföring från hushållen till kraftbolagen. Vi betalar för utsläppsrätter som inte finns i vatten och kärnkraft.

Undersökning: Så slår de nya elpriserna – här betalar du mest för elen.

Villaägarna vill ha en skatteväxling. De kräver sänkt elskatt som ska kompenseras med höjd skatt för kraftbolagen eller genom att ta tillbaka en del av utsläppsrätterna.