- Jag tror att Riksbanken kommer att föra en mer aktivistisk penningpolitik framöver. Man har lärt sig av sina misstag och insett att man borde tagit i mer vid räntehöjningarna under våren 2008, säger Knut Hallberg till Dagens Industri.
Riksbanken har flera gånger fått kritik för att ha agerat alltför sent när finanskrisen landade i Sverige. Året har inneburit flera höjningar och sedan kraftiga sänkningar av reporäntan. Det senaste beskedet innebar en sänkning med 50 punkter, något som åtminstone till viss del lett till sänkt bolåneränta. Knut Hallberg menar att det tyder på att Riksbanken inte kommer att rädas lika kraftiga höjningar, om det skulle behövas.
För att skydda sig mot sådana kraftiga förändringar kan de bolånekunder som i framtiden väljer att satsa på säkrare kort och binda sina bolån komma att gynnas.
Enligt Knut Hallberg kan en aggressivare räntepolitik med stor sannolikhet leda till att bolåneobligationer med långa löptider sjunker i pris. Exakt hur stor sänkning det innebär i kronor räknat vill han inte svara på, men utesluter inte förändringar på kring 20 punkter uppåt eller nedåt.
SEB:s chefsstrateg Henrik Mitelman säger dock till DI att Riksbanken i framtiden kommer att vara försiktiga med alltför kraftfullt artilleri. Detta för att räntevapnet fortfarande ska behålla sin kraft att få effekter i det finansiella systemet och inte mötas med en gäspning.
Han tror att Riksbanken för närvarande väljer aggressiva sänkningar för att sända en tydlig signal om hur allvarligt Riksbanken ser på krisen. Han tror att Riksbanken kommer att gå tillbaka till små räntehöjningar – och sänkningar när krisen väl är över.
