– Det har aldrig varit så svårt att säga något om utvecklingen som nu. Om Riksbanken ska höja räntan eller inte är avhängigt av vad som händer i världen, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH.

De flesta bedömare på räntemarknaden räknar med att Riksbanken kommer att börja höja räntan i juli, men någon säger att den den stora osäkerheten på marknaden gör att Riksbanken kanske avvaktar till september.

– Det är viktigt att man börjar höja räntan, den här låga räntan kan påverka bostadsmarknaden negativt på lång sikt, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

Men räntan bör inte höjas för snabbt, det är viktigt att hushållen kan förbereda sig på ett högre ränteläge, säger hon.

– Vi tror att Riksbanken höjer i juli med 0,25 procent. Men det är väldigt nervöst nu. För att en räntehöjning ska genomföras krävs det att oron dämpas, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Även Handelsbankens chefekonom Jan Häggström tror att räntan höjs i juli, givet att läget inte förvärras.

– Det finns starka indikationer på att Stefan Ingves och Lars Nyberg lutar åt det hållet, och det är vettigt att ta hänsyn till husprisutvecklingen, säger Jan Häggström.

Torbjörn Isaksson betonar att det är viktigt att undvika att det uppstår obalanser i ekonomin. De risker som är förknippade med hög skuldsättning och höga huspriser måste minskas.

– Svensken betalar räntan på bolånet, eller hyran, först. Stiger räntorna minskar konsumtionen och det leder till ökad arbetslöshet, konstaterar Torbjörn Isaksson.

Återhämtningen och tillväxten har börjat i svensk ekonomi men Sverige är exportberoende och krisen i Europa kan snabbt kväva en återhämtning med ökande arbetslöshet som följd.

– De räntenivåer vi har idag är inte långsiktigt hållbara, konstaterar Torbjörn Isaksson.

Ingen av de bedömare E24 har talat med tror att Sverige kommer att behöva ta till sparpaket som många andra europeiska länder nu är i färd med att driva igenom. De svenska offentliga finanserna är i gott skick.

– De svenska finanserna kan vara i balans redan i år, det är en ljus bild. Men många av de reformer som nu utlovas i valrörelsen kanske aldrig blir av, konstaterar Torbjörn Isaksson.

– Det finns ingen anledning att strama åt finanspolitiken i Sverige, men det krävs försiktighet i valrörelsen, säger Cecilia Hermansson.

Hon tillägger att skatterna inte behöver höjas och att avgifterna inte behöver sänkas för att strama åt budgeten.

Även Stellan Lundström framhåller att läget i svensk ekonomi ser bra ut på kort och medellång sikt.

– Vi har en av de bästa ekonomierna i Europa. Men om exportindustrin påverkas slår det snabbt, konstaterar han.

Jan Häggström framhåller att Sveriges finanser är starkare jämfört med finanserna i de flesta andra länder i Europa, svensk ekonomi har även haft en starkare utveckling än de bedömningar som har gjorts. Dessutom är arbetsmarknaden stabil och på väg att förbättras.

– Det finns utrymme för vissa utgiftsökningar framöver, som exempelvis lägre skatt för pensionärer. Men det är rätt av regeringen att agera försiktigt, säger Jan Häggström.

Frågan är om vi har, eller är på väg att få, en bostadsbubbla. Inte heller där ser ekonomerna någon större anledning till oro, i alla fall inte i dagsläget.

– Jag är lite orolig för att hushållens skuldsättning blir för hög, men jag tror inte på ett kraftigt fall för huspriserna. Arbetslösheten kommer inte upp i 11-12 procent som man först befarade, det behövs något sådant för att det ska bli ett större fall på bostadsmarknaden, säger Cecilia Hermansson.

Torbjörn Isaksson säger att det handlar om att undvika att bostadsbubblor uppstår och att huspriserna har stigit snabbt de senaste tio åren. Bara det senaste året har huspriserna i genomsnitt stigit med 10 procent.

– Det är inte en bubbla i den meningen att priserna rasar och bankerna går omkull. Men det blir en sakta inbromsning där utbudet faller och utlåningen minskar, säger Stellan Lundström och fortsätter:

– Jag tror att priserna är på krönet nu. Det blir en nedgång i priserna, nu har vi en räntedopad nivå. Det kan bara gå åt ett håll, säger Stellan Lundström.

Jan Häggström betonar att det är viktigt att Riksbanken agerar och höjer räntorna i år och inte väntar till nästa år.

– Om man väntar ett år till finns en risk att huspriserna blir för höga, säger han.

Vid en tidpunkt där vi står inför höjda räntor och lägre bostadspriser är rådet till hushållen att börja se över sin ekonomi och sina marginaler i tid.

– Var beredd på att Riksbanken kommer att höja styrräntan till 3-4 procent inom två år, se till att ha utrymme för det i din budget, säger Jan Häggström.

En styrränta på 3-4 procent ger en bostadslåneränta på 4-5,5 procent beroende på vilka förutsättningar låntagaren har.

– För de med stora lån är det viktigt att diversifiera låneportföljen med olika löptider. Sen är det upp till var och en att se vad det finns för marginaler för att man ska kunna betala räntorna i framtiden. Vad kan du dra ned på när ränteläget är dubbelt så högt som idag, säger Cecilia Hermansson.