- Det är bra att de sänker räntan. Det löser inte det grundläggande problemen, men för de krediter som ges är det bra att den underliggande räntan kommer ned. Det är också bra att det är en koordinerad åtgärd av flera centralbanker så att inget land behöver oroas för att deras valuta försvags, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB.
Privatekonomer är ense om att en räntsänkning på sikt kan gynna hushållen. I dagsläget är det dock så mycket annat som påverkar räntan att det är svårt att säga när en räntesänkning slår igenom och månadskostnaden för det rörliga lånet faktiskt blir lite lägre.
- Sänkningen är positiv men det är svårt att se när vi privatpersoner kan se effekterna av den. Som bolåntagare måste man vara fortsatt försiktig med sin ekonomi och sina utgifter, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
I dagens svåra finansiella läge är det snarare bristen på likviditet och bankernas därmed allt dyrare upplåningskostnader som styr räntorna än reporäntans nivå. Ekonomerna tror därför att det kan komma ytterligare räntesänkningar ganska snart.
- 4,25 procent är en hög nivå med tanke på hur läget ser ut. Om krisen fortsätter i samma takt kan det mycket väl komma en ny sänkning, säger Tomas Pousette.
- Om Riksbanken bedömer att det behövs ytterligare sänkningar gör den det för att få tillbaka stabiliteten och förtroendet. Det är positivt att den gör det här nu, säger Ingela Gabrielsson.
Nästa gång det är dags för Riksbanken att mötas och diskutera räntan enligt det i förväg uppgjorda schemat är den 23 oktober.
