Det är en pressad Per-Erik Sandlund som försöker reda ut turerna med de uppblåsta jobbsiffrorna för kinesiska investeringar i Sverige.

Det visar sig att det som generaldirektören i den statliga myndighetens årsredovisning påstår ”har” hänt i själva verket är något som han ”hoppas” ska hända.

Dåtid visar sig vara framtid.

–Jag tycker inte vi dribblar bort någon. Men det är möjligt att jag ska uttrycka mig annorlunda framöver, det medger jag, säger Per-Erik Sandlund.

Så några 400 jobb på Volvo har alltså inte skapats?

–Nej, utan vad vi menar att är att 400 jobb kan komma att skapas på två års sikt.

Siffran kommer inte från Volvo eller från Geely utan är en uppskattning Invest Sweden själva har gjort.

–Det var väldigt stökigt när affären skedde så vi blev tvungna att själva komma fram till siffran. Det är nog enda gången det har hänt, säger Sandlund.

SvD Näringsliv kunde igår avslöja hur den statliga myndigheten fifflar med sin statistik när det gäller resultatet av kinesiska investeringar i Sverige. De tio största investeringarna 2008–2010 ska enligt myndigheten ha skapat 600 nya jobb i Sverige. Men när siffrorna granskas krymper siffran till 60.

Volvo PV och de påstådda 400 nya jobben är den största, men bara en i mängden, av felaktiga jobbsiffror.

2009 påstår myndigheten att den har spelat en avgörande roll för att skapa 100 nya jobb på Saab Automobile. Men även det är en uppskattning, som dessutom inte kommer från Saab, utan från den kinesiska vd:n på Beijing Auto som köpte teknologi av Saab, berättar Per-Erik Sandlund.

Varför frågar ni inte Saab om antal nya jobb där?

–Vår kontakt är ju nästan alltid med den kinesiska sidan, därför är det naturligt att vi ställer frågan till dem, säger Per-Erik Sandlund.

Utöver jobbsiffror räknar myndigheten också upp olika samarbeten i sin statistik som inte existerar i verkligheten. Ett exempel är Guoce Nordic, som SvD Näringsliv skrev om igår. Ett annat är Nordic 101 Service. Enligt Invest Sweden ska just det företaget ha skapat sju nya jobb i samband med investeringen 2010.

–Här är kvitto och dokument från den kinesiska investeraren att uppgifterna stämmer, säger Per-Erik Sandlund och lämnar över en ifylld enkät från företaget ifråga.

Dokumentet är märkligt med tanke på att He Yong från Nordic 101 Service i artikeln intill förnekar all kännedom om Invest Sweden.

Även om man tittar på er officiella statistik har en tredjedel, 23 av 66 investeringar sedan 2008, resulterat i noll jobb. Vad är poängen med att locka investeringar som inte ger jobb?

–Vi måste bygga konkurrenskraft på lång sikt. Många av dem är strategiska samarbeten. Strategiska allianser ger jobb och kompetens och tillgång till världens största marknad, säger Bengt-Åke Ljudén, affärschef på Invest Sweden med ansvar för Kinakontoret.

Ett genomgående problem sedan Invest Sweden öppnade kontor i Kina 2002 är den låga kvalitén. Det uppmärksammade fiaskot med Fanerdun i Kalmar 2007 är bara ett exempel. Projektet gick i konkurs men det hindrar inte Invest Sweden från att fortfarande hävda att det har skapat fem jobb till den krisdrabbade kommunen.

En annan märklig ”investering” är China Development Bank, som enligt den statliga myndigheten är etablerad i Sverige sedan 2010 och som har skapat två nya jobb. I verkligheten finns inget sådant bolag registrerat, inga nya svenska jobb och inget kontor. Det enda som finns är två kinesiska anställda vid banken som åker till Stockholm regelbundet och vid sina besök bor på den kinesiska ambassaden.

–Vi är i en process där vi hoppas att China Development Bank ska öppna ett bankkontor. Om de sedan expanderar sin verksamhet kan det leda till goda förutsättningar för fler kinesiska investeringar i Sverige, säger Per-Erik Sandlund.