Efter att ha deltagit på en konferens om biobränslen i Rotterdam och besökt Neste Oils bioraffinaderi utanför staden drabbades jag av en insikt: Ingenting kommer att ändras.

Det gröna samhället kommer att se likadant ut som det som baserar sig på fossil energi. Det kommer att ha samma sorts raffinaderier och kraftledningar och bilarna kommer att se likadana ut, även om de går på el. De som fortsätter att tanka bensin och diesel kommer att göra det på sin vanliga bensinstation utan att behöva bygga om sin bil eller köpa en ny.

Högt över oss kommer flygplanen att flyga som de gjort tidigare, bara med flygbränsle som är tillverkat av alger. För många som hade hoppats på att energifrågorna skulle tvinga fram ett mjukare och grönare samhälle, med mindre konsumtionshets, blir det kanske en besvikelse.

Till och med för kolkraftverken finns det en grön framtid. De kommer att eldas med pellets som torkats på ett speciellt sätt. En av de tekniker som används kallas för torrefiering. Det är egentligen samma process som när man rostar kaffe. Biomassan värms upp i syrefri miljö där det är 250–300 grader. Resultatet blir en råvara som har ett högre energiinnehåll än vanligt kol och som kan användas utan att kolkraftverken måste byggas om.

Vattenfall har också använt sig av en annan teknik än torrefiering. Den kallas ”steam explosion” och utvecklades redan på 30-talet för att tillverka masonit. Biomassan utsätts för en explosion av vattenånga och sedan ett mycket snabbt tryckfall. Det gör att trämaterialet delas upp i sina tre komponenter: cellulosa, hemicellulosa och lignin.

Med bägge teknikerna blir resultatet svarta pellets med ett högt energiinnehåll. Jämfört med vita pellets från obehandlad biomassa har de stora fördelar.

–Svarta pellets tål att lagras utomhus. De tar inte åt sig vatten när det regnar. De kan sedan malas ned och användas på samma sätt som kol, säger Göran Lundgren, som är chef för Vattenfalls satsning på biomassa som alternativ eller komplement till kol. Vattenfalls ambition är att kunna ersätta uppåt hälften av stenkolen med biomassa till 2020.

Vattenfall testade i fjol att bränna svarta pellets vid sitt kolkraftverk Reuter West i Berlin i Tyskland, som har en kapacitet på 600 MW. Testerna genomfördes så att biomassan eldades tillsammans med vanligt kol i olika andelar – 20, 35 och 50 procent – utan att det gjordes några ändringar i kolkraftverket.

–Vi visste att det skulle gå bra att elda förädlade pellets, men inte att det skulle gå så bra. Under testperioden körde vi faktiskt kraftverket med den högsta belastningen under sex månader utan problem, sa projektledaren Stefan Dusan, efteråt.

Sammanlagt testade Vattenfall 3400 ton med svarta pellets. Miljöfördelen är dubbel. Dels minskar utsläppen av koldioxid för att man använder en förnyelsebar råvara. Dels blir transportkostnaderna mindre.

–Vanlig flis består till 40–50 procent av vatten. Svarta pellets har bara 4 procent vatten i sig.

När statistik över världens energiproduktion presenteras glöms det ofta bort att ved är en viktig energikälla. 13 procent av världens energikonsumtion består av traditionell biomassa, allt från pellets från den svenska skogen till kvistar som samlas in i Afrika.

–Än så länge finns det inga som producerar svarta pellets i stor skala. Därför kommer Vattenfall att investera i ett par anläggningar så att vi kan försörja oss själva, säger Göran Lundgren.

Han talar då om anläggningar som kan producera 250000 ton per år. De hittills största demonstrationsanläggningarna har klarat 10000 ton per år.

–Om tre, fyra år räknar vi med hyggliga volymer. Vi har också räknat på hur stor andelen av biomassa kunde vara totalt i världens kolkraftverk. Vi har kommit fram till att 10–15 procent är realistiskt, säger han.

Andelen biomassa som används beror förstås på tillgången och kommer att variera. Men vissa kolkraftverk kommer till 70–80 procent att använda biomassa.

–Om ett kolkraftverk använder 50 procent biomassa släpper det ut samma mängd koldioxid per producerad kilowattimme som ett befintligt gaskraftverk.