EU-projektet, som kallas för TailorCrete, ska sätta igång en utveckling bort från den rektangulära monotonin i dagens industrialiserade byggnader som dominerar det europeiska landskapet, till att kunna uppföra unika betongbyggnader utan att det kräver dyra och arbetsintensiva byggprocesser.

Projektet är en vidareutveckling av ett danskt projekt som Teknologisk Institut utvecklat tillsammans med en rad byggföretag. Det kallas Unikabeton och startades för tre år sedan. Nu har man börjat gjuta de första konstruktionerna. En industrirobot fräser ut gjutformer i frigolit. Tillsammans med bättre metoder att beräkna hur mycket betong som behövs, kan överflödig betong tas bort. Kvar blir en topologioptimerad konstruktion som mer påminner om hur växter och träd ser ut.

- Det är möjligt at spara in en del kostnader på att använda mindre betong, men den främsta drivkraften bakom projektet är att bygga mer spännande hus, säger Thomas Juul Andersen, som är projektledare för Unikabeton.

Andra konstruktioner som har gjutits är fåtöljer av betong, med ett avtryck av en människokropp.

- Vi har aldrig gjort en möbel i betong förut, så det var en stor utmaning, berättar formgivaren Boris Berlin i Komplot Design.

- Betong är ett fascinerande material att arbeta med , det är hårt och tungt som sten, men samtidigt formbart som smör, säger han.

Redan idag finns det byggnader som gjuts i spännande former. På Ordrupgaard, ett konstmuseum ett stycke utanför Köpenhamn har en tillbyggnad gjorts som är ett exempel på hur det kan se ut.

- Men när den byggdes krävdes det att snickare byggde gjutform i trä för hand. Kostnaden för en sådan byggteknik kan vara 50-70 procent dyrare, säger Thomas Juul Andersen.

Med den robot som Teknisk Institut programmerat kan arkitekterna stå fritt till att göra vilken form som helst. Än så länge använder man en självkompakterande typ av betong, som flyter ut i formen utan att behöva vibreras på plats. För att ta steget från en vägg som buktar sig en vågliknande form, till större konstruktioner, behöver man emellertid utveckla ett sätt att armera de olika konstruktionerna.

- Det är här Chalmers kommer in i TailorCrete-programmet. Vi ska framförallt arbeta med armeringen. Betong är ett väldigt starkt material när det utsätts för tryck, men det spricker lätt när det utsätts för dragkrafter, säger Karin Lundgren, på avdelningen för konstruktionsteknik på Chalmers i Göteborg.

- Vi ser både på om det går att utveckla robotar som kan böja och bända armeringen så att den passar och på helt nya armeringsmaterial, som fibrer, som används redan i dag, eller textilier som är helt nytt.

- TailorCrete är ett kul projekt eftersom det är så många olika yrkesgrupper inblandade, som arkitekter, byggingenjörer, materialforskare och robotingenjörer. Målet är att få fram en byggnadsteknik som inte bara kan användas till museer, utan även vanliga bostadshus. Det kommer i sin tur skapa nya utmaningar för heminredning.

- Arkitekterna säger att vi kommer att bo i rum där det inte är någon klar skillnad mellan vägg och tak. Det är då jag tänker att jag vill i alla fall ha ett platt golv! säger Karin Lundgren.

TailorCrete startades 2009 och ska enligt planen avslutas 2013. Uppgiften att kommersialisera skräddarsydd betong har delats upp i tio olika delar, från att utveckla nya designinstrument för arkitekterna till att göra livscykelanalyser av byggnader som uppförts med denna teknik. Man måste också utveckla nya byggkoder.

- Skräddarsydda betongbyggnader behöver inte vara farligare, men det är mer krävande att beräkna hur belastningen kommer att bli på byggnaden, säger Karin Lundgren. Den spanska byggfirman Dragados hör till de företag som deltar i TailorCrete.

- Fortfarande kommer det nog ta flera års utvecklingsarbete innan vi fått fram en konstruktionsteknik som är konkurrenskraftig med dagens industrialiserade byggteknik. Men vi har en vision om att betongens storhetstid närmar sig, säger Thomas Juul Andersen på Teknologisk Institut.