Naturgasen står för 22 procent av den energi som konsumeras i USA. Andelens väntas öka kraftigt. Ovan till vänster BP:s anläggning för metangasutvinning i Bayfield, Colorado.
Foto: Jerry McBride/AP
Under hela sommaren var världens ögon riktade på BP:s oljekatastrof i den Mexikanska golfen. Men det sker ting på land i USA som kommer att få ännu större och mer långsiktiga konsekvenser än det stora oljeutsläppet.
Över hela landet borras det nu efter naturgas som finns i skifferlager under jorden. Skiffer är en bergart som bildades i havsområden med tidvatten som pulserat fram och tillbaka och pulveriserat sanden. Den lade sig på havsbottnen i lager ungefär som en lasagne. Mellan skivorna fanns organiskt material som när trycket ökade och miljoner år gick, förvandlades till naturgas.
Skifferlagren har varit kända länge. I USA kallas skiffergasen för shale gas. Det första hålet borrades redan 1821 i staden Fredonia i staten New York. Gasen användes till belysning i staden. Skiffrets bladlika karaktär gör att mycket lite naturgas kommer ut. Det var först när oljebolagen lärde sig att borra hål som djupt under marken svängde och blev horisontella, som skiffergasen började bli intressant.
Kombinerat med en annan teknik, fracking, som innebär att vatten pumpas ned under högt tryck och skapar sprickor i skiffret, fick man plötsligt upp naturgas i mängder som var lönsamma. De horisontella hålen är visserligen tre gånger dyrare, men de producerar 20 gånger mer naturgas.
Ett av de ledande företagen inom skiffergas är Chesapeake. I slutet av 90-talet fanns det bara 40 borriggar som kunde borra horisontella hål. 2008 hade det ökat till mer än 500. Chesapeake har ett hundratal av dessa riggar och är det största företaget inom skiffergasindustrin.
– För att ge er en uppfattning av hur stor vår verksamhet är just nu, har Chesapeake ansvaret för mer prospektering och borrning i USA än vad superjättarna BP, Chevron, ConocoPhillips, ExxonMobil och Shell har tillsammans, sa Mike John, vice vd i företaget när han deltog i en utfrågning i energikommittén i kongressen nyligen.
USA använder en femtedel av all energi i världen. Naturgasen står för 22 procent av energin som konsumeras i landet. Om inte skiffergasen hade upptäckts skulle de egna reserverna av naturgas snabbt börjat ta slut. Nu skrivs reserverna upp gång på gång. Skiffergasen andel av de totala naturgasreserverna var 17 procent för två år sedan. Det kommer att öka till 34 procent de kommande 25 åren.
Länder som Norge, Ryssland och Qatar som hade hoppats att kunna sälja naturgas i nedkyld form, så kallad LNG, ser nu att USA inte blir den stora kund de hoppades på. USA gick 2009 om Ryssland som den största producenten av naturgas i världen. Tre av LNG-terminalerna har ansökt om tillstånd för ombyggnader så att de också kan exportera gas.
Skiffergasen består till 90 procent av metan. Det är en fossil form av energi och bidrar på så sätt till att klimatet blir varmare. Men utsläppen av koldioxid per energienhet är hälften så stor som för kol. Används gasen i fordon släpper den ut 30 procent mindre koldioxid än vanlig bensin och 90 procent mindre av andra skadliga ämnen.
– Naturgasen är lågprisalternativet till höga bensinpriser och det miljövänliga svaret på det Amerikas stora lastbilar, bussar och SUV:er behöver, sa Mike John entusiastiskt.
I resten av världen har energibolagen sett vad som skett i USA. Det har bland annat borrats i Sverige, Polen och Tyskland. Än så länge räknar den internationella energibyrån IEA med att det bara finns en åttondel så mycket skiffergas i Europa som USA.
Men vad är baksidan på medaljen, för en sådan finns väl?
Den största nackdelen är att det behövs stora mängder vatten för frackingen. Enligt Chesapeake kan det behövas 17 miljoner liter till ett enda horisontellt hål om den hydrauliska fraktureringen tas med. Det kan vara ett problem i torra områden.
För att hålla sprickorna öppna blandas det också in sand och en mindre mängd kemikalier. Enligt energibolagen är det ämnen som liknar det som finns i ett vanligt skafferi. Enligt motståndarna är det en häxbrygd av kemikalier.
– Varför är dessa ämnen så farliga för miljön? Svaret är att de inte bryts ned. När de väl kommer ut i miljön stannar de där, sa miljökonsulten Alfred Appelton, i samma utfrågning som Chesapeake deltog i kongressen.
Skifferlagren ligger på flera hundra till tusen meters djup. De ligger därför långt under grundvattennivån. Företagen som utvinner skiffergasen betonar att borrhålet skyddas både av stålrör och betong så att kemikalierna inte tränger ut.
Men enligt Alfred Appelton varar varken betong eller stål för evigt. Det kan ske läckor på ytan och själva borrandet innebär också ingrepp i naturen. Enbart i staten New York ska det borras 40000 hål enligt planen.
Men efter att BP förorenat den Mexikanska golfen och USA:s stränder med 4,4 miljoner fat olja verkar onekligen skiffergasen som en mindre riskfylld verksamhet.
