Tanken känns rätt lockande. I Sahara, världens största öken, är solstrålningen kraftig och det finns heller inte speciellt många människor som kan störas av att man bygger upp stora anläggningar.

Området borde med andra ord vara perfekt för en storskalig satsning på solkraft. Elen som produceras kan sedan både användas av länderna i Nordafrika och länkas vidare till Europa för att ersätta en del av vår användning av fossila bränslen.

Så gick tankarna på svensk-schweiziska ABB redan i början av 1990-talet när Gunnar Asplund tog fram de första skisserna till hur det kunde se ut. Han arbetade då på ABB med utveckling inom en svensk paradgren, överföring av el på långa sträckor.

Men de praktiska utmaningarna är enorma. För att systemet ska fungera måste man kunna överföra el på väldigt långa sträckor utan stora förluster. Nätet måste också vara omfattande och täcka flera länder.

Ett annat grundproblem har varit att själva elproduktionen måste bli så effektiv att man kan motivera de höga investeringskostnaderna. Och så handlar det om politik.

Projektet förutsätter att många länder i Europa samarbetar. Bara det brukar vara en utmaning, speciellt när det handlar om så höga kostnader som i det här fallet.

Dessutom måste man ha med sig en rad länder i Nordafrika. Det handlar om länder som är politiskt instabila och som dessutom har konflikter både med varandra och med en del europeiska länder. Många kritiker av projektet har också varnat för att anläggningarna lätt kan utsättas för terrorattacker.

Men nu rör det sig ändå framåt. Förra sommaren bildade en grupp stora företag ett industriinitiativ kring Desertec som ska försöka få fart på projektet.

Här ingår teknikjättar som ABB och konkurrenten Siemens. Men här finns även elbolag som Eon och RWE samt inte minst tunga finansföretag som Deutsche Bank och Munich Re.

Finansföretagen lär behövas för hela projektet beräknas kosta smått ofattbara 400 miljarder euro. Målet är att man ska kunna komma igång förhållandevis snart och leverera den första elen om tio år.

Omkring 2050 ska systemet täcka 15 procent av Europas elbehov och större delen av det elbehov som finns i de Nordafrikanska länderna.

–Den stora utmaningen ligger i att överföra elen till Europa. Det är på det området ABB kommer in och tekniken har tagit flera stora kliv framåt de senaste tio åren. Nu klarar vi att överföra el långa sträckor med rimliga förluster, säger Per Eckemark, global chef för ABB:s HVDC-verksamhet (högspänd likström) som arbetar just med att föra över el på långa sträckor.

Enligt ABB är överföringen av el nu så effektiv att man för varje tusen kilometer inte förlorar mer än 3 procent. Tekniken används sedan länge i andra stora projekt där ABB är med och för över el på mycket långa sträckor.

I Brasilien handlar det till exempel om en sträcka på 2500 kilometer från vattenkraftverken till Sao Paolo. I Kina handlar det om en nästan lika lång sträcka när man utnyttjar ett vattenkraftverk i Xiangjiaba till att förse Shanghai med mer el.

Vattenkraft är nu en sak. Solenergi från öknar en annan.

När det gäller öknar räknar man med att 90 procent av jordens invånare inte bor mer än 2700 kilometer från en öken. Teoretiskt skulle det också räcka att använda 2 promille av Saharas jättelika yta för att leverera all elektricitet Europa behöver.

Potentialen att leverera elkraft till väldigt många människor finns alltså där. Om det sedan är genomförbart av ekonomiska, politiska och miljöskäl är en annan sak.

Tankarna finns på flera håll i världen. I Australien, ett land med gott om soldränkt öken, arbetar man till exempel med en lösning som påminner väldigt mycket om Desertec i Nordafrika/Europa.

På plats i öknen tänker man sig att sätta upp solspeglar som följer solen och riktar solstrålarna mot torn med vatten. Värmen gör att man får ånga som sedan driver en ångturbin som ger el.

Här pekar Per Eckemark på en annan svårighet. För att systemet ska fungera som det är tänkt måste man på ett ekonomiskt sätt kunna bygga riktigt stora produktionsanläggningar.

–Det återstår nog ett decennium innan man lyckats skala upp anläggningarna till riktigt stora effekter, säger Per Eckemark.