Reservdelsmänniskan. Benämningen kan skapa en känsla av något negativt men i själva verket är reservdelarna, implantaten, en förutsättning för många att leva ett liv med högre kvalitet.

Det handlar inte bara om att människan blir allt äldre och att hon därmed ofta på sin ålders senhöst behöver ersättningsmaterial. Det handlar även om att vi blir fetare. Övervikten är ytterligare en drivkraft för implantatindustrin. Just hög vikt ökar belastningen, orsakar förslitningsskador i leder och ryggar samt stärker behovet av innovationer på implantatområdet.

Det är svårt att hitta en exakt tidpunkt för implantatens inmarsch. Som en expert på området uttrycker det: Det har skruvats in anordningar i människan i alla tider. Här hemma tog i vart fall Göteborgsprofessorn Per-Ingvar Brånemarks tandimplantat ordentligt med skruv. 1965 sattes titanskruvar in på premiärpatienten.


Den dentala implantatindustrin i Sverige är fortsatt betydelsefull även om bolagen nu domineras av utländska investerare. Brånemarks banbrytande innovation lever vidare i schweiziska Nobel Biocare som i Sverige har cirka 425 anställda. Ett annat exempel är Astratech, en udda fågel i brittiska läkemedelskoncernen Astra Zeneca med hemvist i Mölndal.

Jeppe Magnusson har jobbat tio år i Nobel Biocare som forskningsdirektör men är numera egenkonsult i implantatbranschen. Han säger att världsmarknaden för implantat, både tandersättningar och andra hårda implantat, stadigt växer. Hårda implantat omsätter årligen 25–30 miljarder dollar, motsvarande cirka 180–220 miljarder kronor, enligt hans bedömning.

Schweiziska och nordamerikanska aktörer dominerar marknaden bland producenter. På kundsidan är Nordamerika oproportionerligt stort med över hälften av världsmarknaden. En förklaring är den tilltagande vikten hos befolkningen på andra sidan Atlanten.


Implantatindustrin gynnas även av att äldre ställer högre krav på att kunna leva ett liv med hög kvalitet. God spänst i hjärncellerna kräver produkter som gör att vi kan fortsätta att vara mobila i hög ålder.

Knän, höfter, ben, rygg och tänder är exempel på originalprodukter som riskerar att bli utslitna eller skadade.

–Alternativet till exempelvis en höftoperation är rullstol. Trots rullstol har patienten ofta oerhörda smärtor. Så operationer och implantat gör mycket nytta för den som har förslitningsskador, säger Jeppe Magnusson.

Det krävs fingertoppskänsla när människans originalprodukter ska bytas ut. Titan och koboltkrom är exempel på metaller som används för implantat i människokroppen.


Börsnoterade Sandvik har inom affärsområdet SMT produktområdet Medtech, en växande verksamhet som bygger på de kunskaper som ryms inom koncernen.

–Det ställs extrema krav på de speciallegeringar som används på det medicinska området och att de upplevs som en naturlig komponent av kroppen och inte stöts bort, säger Medtechchefen Arnfinn Fredriksson.

Sandvik säljer till andra storföretag som i sin tur säljer implantaten, i huvudsak inom ortopediområdet, till sjukhus och andra vårdinrättningar. Koncernen tillverkar också instrument som används i samband med ortopediska operationer.


Episurf är inriktat på att ta fram ett implantat, bara några millimeter stort, som ska laga en broskskada i till exempel en knäled. Enligt vd Nina Bake ersätter implantatet bara det som är skadat istället för att ersätta hela leden.

–Det unika med implantatet är att det är individidanpassat, vilket gör det möjligt att behandla broskskador i ett tidigare skede än vad man gör med dagens konventionella metod som är att sätta in en knäprotes.

Än är implantatet inte ute på marknaden utan testas på djur. Bolaget hoppas att kliniska prövningar, tester på människa, kan börja göras i slutet av nästa år och att produkten kan börja säljas ytterligare något år senare.