Det finns bara 18 högupplösande positronkameror i världen, varav en på Karolinska institutet. För Lars Farde, specialiserad på Alzheimers sjukdom, är kameran ett viktigt redskap. På bilderna uppe till höger syns till vänster en hjärna drabbad av Alzheimers medan den högra är frisk.
Foto: Tomas Oneborg
Det ska sägas direkt. Allt som skrivs om forskningsrön och innovationer på det medicinska området väcker förhoppningar hos den drabbade.
Ibland infrias förhoppningarna men statistiken är ändå obönhörlig.
För det mesta grusas förväntningarna när forskningen fallerar och en substans som prövas inte leder till någon bättre behandling än den man kan uppnå med befintliga mediciner.
När det handlar om demenssjukdomar väcks förhoppningarna inte minst hos de anhöriga som i takt med att minnet hos den nära och kära gradvis blir allt sämre påminns om sjuk- domens oundvikliga förlopp.
De allra flesta av de börsnoterade läkemedelsjättarna har tagit upp kampen för att hitta botemedel eller bättre mediciner. I dagsläget finns bara mediciner som dämpar symptomen och det gäller även för den vanligaste demenssjukdomen, Alzheimers.
Att vi människor lever allt längre är ett viktigt motiv till varför börsföretagen blir alltmer intresserade av att satsa mycket pengar på att forska på Alzheimers, en sjukdom som oftast debuterar i hög ålder. Det finns mycket pengar att tjäna om en tidskrävande och kostsam forskning till slut leder till en banbrytande upptäckt.
Alzheimers utgör 60 procent av alla demenser och innebär en ökad död av nervceller i flera områden av hjärnan. Lars Farde är chefsforskare och specialiserad på Alzheimerforskning på Astra Zeneca i Södertälje. Han säger att ett problem, när man börjar misstänka att någon drabbats av sjukdomen och därefter en diagnos bekräftar farhågorna, är att sjukdomen då redan har börjat få farligt fäste hos patienten.
– Det är en svår utmaning att identifiera sjukdomen och hitta biomarkörer som gör att man kan sätta in medicineringen tidigt, innan sjukdomen gör skada.
Biomarkörer av olika slag, ibland ett protein, är en hjälp att spåra sjukdomar. Markören speglar en förändring i kroppen till följd av en sjukdom. I fallet Alzheimers finns en markör, en utfällning i hjärnan, som är karaktäristisk hos de drabbade.
Denna beläggning i hjärnan, ett slags protein, kallas amyloidplack och gör att nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra blir störd. Många forskare tror att just plackbildningen är en viktig orsak till Alzheimers sjukdom.
På Karolinska institutet, KI, i Solna finns en positronkamera, förenklat en sorts röntgen för att undersöka hjärnans bestånds-delar. Astra Zeneca har bidragit med pengar till denna bildteknikutrustning och har också en handfull forskare på KI som deltar i jakten på en substans som kan resultera i en medicin.
Kameran har extremt hög upplösning. Det gör det lättare att upptäcka om det finns plack i hjärnan hos den person som lägger sitt huvud i röntgen- utrustningen. Då kan sjukdomen diagnostiseras och de mediciner som finns på marknaden sättas in med målet att lindra sjuk- domen, även om den inte går att stoppa.
Men kameran och dess bildteknik blir också ett värdefullt redskap när nya substanser ska testas på en människa, för att se om behandlingen fungerar som den är tänkt, att sjukdomen verkligen bromsas och inte bara lindras.
I Astra Zenecas tidiga forskningsportfölj finns flera möjliga sätt att angripa sjukdomen och som så småningom kan bana väg för mediciner.
En väg att gå, enligt Lars Farde, är att förhindra att det sker proteinutfällningar i hjärnan. Förhoppningen är även att hitta ett medicinskt angreppssätt så att det förödande plack som har bildats försvinner från hjärnan och sjukdomen går i retur.
Om allt går friktionsfritt i bolagets forskning kan en första sådan medicin finnas på mark- naden tidigast om sju år. Men de kliniska prövningarna, för att testa ett första preparat på människor, kan komma att påbörjas redan om något år.
Amerikanska Eli Lilly, Pfizer och Merck är några av Astra Zenecas branschkolleger som också deltar i kampen mot Alzheimers. Dessa börsbolags läkemedel som finns ute på marknaden har alla siktet inställt på att mildra symptomen. I likhet med Astra Zeneca för- söker de även att få fram preparat som i grunden förändrar sjuk-domen, ett botemedel.
Det finns också flera mindre bolag här hemma som hoppas hitta nya pusselbitar att tillföra ett komplext sjukdomspussel. I Stockholm finns exempelvis Neuronova och Bioarctic, i Göteborg Neurosearch.
Också på ledande forskningsinstitut runt om i världen, bland annat på Karolinska institutet i Solna, sker mycket forskning på området som förhoppningsvis kan bära god frukt.
