Innovationer spelar en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen. Men innovationer är mer än bara forskning. Framgångsrika företag som Ikea och H&M har förnyat mycket inom möbel- och klädhandel utan att ägna sig åt forskning och utveckling i begreppets smalaste bemärkelse.
Foto: Drago Prvulovic Jessica Gow / SCANPIX
Det är många som brukar tala varmt om innovation. Att forska och utveckla är spännande samtidigt som det ger politiker möjlighet att stödja något som verkar viktigt.
Men det kommer också kritik mot de satsningar som görs. Det gäller till exempel något som brukar kallas den svenska paradoxen, att vi stoppar in väldigt mycket pengar i forskning och utveckling men får ut förhållande- vis lite. Vi är helt enkelt dåliga på att omvandla uppfinningar till säljbara produkter som ger nya arbetstillfällen.
I en rapport har OECD, de rikare ländernas ekonomiska sam- arbetsorganisation, gått igenom hur det ser ut med innovationer på olika håll och vilken nytta vi egentligen har av dem. Som innovation räknar OECD både traditionell forskning och utveckling men även andra typer av förbättringar inom marknadsföring, nya organisationsformer med mera.
Enligt OECD stod innovationerna för tre fjärdedelar av den produktivitetsförbättring som gjordes mellan 1995 och 2006. Innovationerna var den främsta förklaringen till att vi haft ekonomisk tillväxt.
Det gör att OECD ser innovation som ett av de viktigaste medlen för hur vi både kan få fart på en värld tyngd av ekonomiska kriser och lösa mer långsiktiga problem som brist på viktiga råvaror och växthuseffekt.
Men organisationen är som sagt noga med att inte likställa innovation med forskning. Innovation är betydligt bredare än så.
H&M och Ikea är till exempel två svenska företag som brukar lyftas fram för att de är innovativa och framgångsrika. De har gjort mycket nytt när det gäller distribution och försäljning av kläder och möbler, men de lägger inte ut några pengar på forskning och utveckling i begreppets smalare betydelse.
OECD påpekar ändå att det är viktigt att staterna fortsätter satsa på långsiktiga saker som forskning, utbildning och utbyggnad av infrastruktur för att få ett bra innovationsklimat. Sektorer som läkemedel och elektronik, två viktiga områden för Sverige, är också i ovanligt hög grad beroende av den forskning som görs vid universiteten.
Jämfört med tidigare blir företagen enligt OECD nu också allt mer beroende av samarbeten med omvärlden i sin forskning och utveckling. Ett typiskt exempel är den förändring som sker i it-branschen.
Mobiltillverkare som Sony Ericsson och Nokia har till exempel traditionellt gjort det mesta själva. När deras ingenjörer varit klara med en ny modell har de börjat sälja den och sedan har konsumenterna inte sett så mycket mer förrän det är dags för nästa mobil.
Nu handlar det allt mer om att i snabb takt ta fram nya program som efterhand laddas ned till mobilerna. Mjukvaran, programmen, förändras hela tiden, tas ofta fram av andra företag och den utvecklas i hög grad genom att konsumenterna är med och tycker till. Saknas det funktioner kan de läggas till och man kan snabbt göra sig av med program som inte håller måttet. Det är bara att radera dem.
Den slutna utvecklingsmiljön håller på vissa områden att ersättas av en modell där mobiltillverkarna hela tiden samarbetar både med andra företag och med konsumenterna. Samtidigt är den på andra håll minst lika sluten som tidigare, när det exempelvis gäller den fysiska utformningen av nya mobiler.
Nokia, Sony Ericsson och andra stora företag spelar också en avgörande roll för att sprida innovationer över världen. OECD uppger att de 700 största före- tagen i världen står för hälften av den forskning och utveckling som görs. Genom sina globala nätverk sprider de sedan innovationerna.
Fast entreprenörer med små nystartade företag spelar en än viktigare roll. Enligt OECD var det till exempel företag som var högst fem år gamla som stod för nästan hela ökningen av antalet anställda i den privata sektorn i USA under de 25 åren fram till 2005.
I Sverige står de nystartade företagen, yngre än fem år, också för 12 procent av alla patent som beviljas. Det är en betydligt högre andel än i länder som Frankrike och Tyskland men lägre än i Danmark och Norge. De nystartade norska företagen står exempelvis för 22 procent av alla nya patent.
Sedan återstår frågan vad OECD tycker att regeringarna ska göra för att förbättra för innovationer. Här finns det vanliga paketet med råd.
Regeringarna ska satsa på grundläggande teknik som kan användas på många sätt. Det handlar om it och utbyggnad av bredband, ny infrastruktur som vägar och järnvägar, bättre patentskydd och så vidare.
Men OECD föreslår också att regeringarna skapar mer efterfrågan på innovationer. Genom att exempelvis försöka få ned koldioxidutsläpp, betala för nya säkrare läkemedel eller ta till sig ny teknik för att hantera utmaningar i form av en åldrande befolkning skapar man också en marknad för innovatörerna.
