Utanför Hanstholm på den danska Jyllandskusten står det emellertid ett vågkraftverk som hämtat inspiration från både oljeplattformar och tusenfotingar. Wave Star Energy har sedan i september ifjol fungerat som det ska och redan klarat av femton stormar utan att skadas.

Kraftverket är en testanläggning och det har bara två pontoner på ena sidan som rör sig upp och ned i takt med vågorna. Ett kraftverk på 500 kW är nästa mål, med tio pontoner på varje sida. Då kommer kraftverket se ut som början på en tusenfoting, med stora runda fötter.


Varje gång en våg lyfter pontonen användes kraften till att driva en hydraulisk motor som genererar elektricitet. Eftersom den färdiga anläggningen kommer att vara 70 meter lång fångar den upp kraften från flera vågor samtidigt, vilket ger en jämn produktion.

–Det finns två fördelar med det här konceptet jämfört med andra vågkraftverk. Det kan utvinna energi även av små vågor på bara en halv meters höjd. Dessutom kan pontonerna och hela konstruktionen lyftas upp om det blir en rejäl storm, säger Laurent Marquis, som är teknikchef på det danska företaget Wave Star Energy, med femton anställda.


Kraftverket har inspirerats av oljeindustrin, där så kallade jack-up riggar används i grundare havsområden och där borrdäcket kan justeras i förhållande till havsdjupet.

Idén till vågkraftverket fick de två bröderna Niels och Kjeld Hansen från Esbjerg som är passionerade seglare bägge två och som tillbringat en stor del av sina liv på vågorna. Deras idé köptes upp av det nybildade Wave Star Energy, som idag ägs av tre andra bröder, Jørgen, Henrik och Peter Clausen. De är mer kända som ägarna till familjeföretaget Danfoss som bland annat tillverkar termostater.


Om vågkraftverket klarat av de danska vinterstormarna så har det blåst minst lika häftigt omkring företaget Wave Star. Det har redan hunnit gå konkurs en gång, efter en förlust 2008 på 60 miljoner danska kronor. Även om testanläggningen fungerar är strömmen än så länge för dyr.

–Vi producerar ström till 40–50 eurocent per kWh (3:80–4:85 svenska kronor) när alla kostnader tas med och fördelas på 20 års produktion. Därför måste vi öka effektiviteten och minska kostnaderna, säger Laurent Marquis.


Fördelen med vågkraft är att det ger mycket mer energi när man förstorar anläggningen. Medan ett vindkraftverk får en effektökning på tre, fyra gånger när rotorbladet blir dubbelt så långt, blir effektökningen 11,5 gånger så hög om diametern på pontonen blir tio istället för fem meter.

–Det är ren matematik och inte något vi utvecklat. Ett sådant kraftverk skulle ha en effekt på 6 MW och därmed vara lika stort som de största av dagens vindkraftsturbiner Men innan vi bygger det större kraftverket ska vi driva det mindre i tre år för att få erfarenhet, säger Laurent Maquis.


Han tror att vågkraftverket kommer att vara overksamt ungefär tio procent av tiden.

–Ingen vet hur ofta det är så stilla att det inte är några vågor. Men jämfört med ett vindkraftverk borde vi vara mer effektiva, eftersom vindkraftverket stannar så fort vinden slutar blåsa, men vågorna fortsätter länge efter att det blivit vindstilla.

Några negativa effekter på miljön ser han inte.

–Inga fåglar eller fiskar har skadats av pontonerna och kraftverket är tyst.

Vågkraftverken bör ligga på maximalt 10–20 meters djup. Det utanför Hanstholm ligger på sju meter och är förbundet med en brygga till fastlandet. På kraftverket har det satts upp falska ugglor för att skrämma bort fåglar, så att det inte blir för mycket fågelskit.


–Än så länge fungerar det. Fiskarna tycker om att det står något i havet eftersom det då växer musslor och andra djur på det. Pontonerna lyfts upp så ofta att musslorna inte gror där. Men underhållet är en okänd kostnad än så länge.

–En fördel med vågkraftverken är att de kan placeras tillsammans med vindkraftverk till havs. Därmed kan de områden man valt ut för energiproduktion utnyttjas bättre.


När kraftverket med 20 pontoner är färdigbyggt kommer det att ha kostat 7 miljoner euro (68 miljoner kronor). Det kostar också två miljoner euro att få det på plats (19 miljoner kronor).

–Om tio år kanske det finns 300 sådana här kraftverk, tror Laurent Maquis.

I Danmark hoppas man på att vågkraften bli nästa stora miljövänliga industri.