Patent är ett komplicerat regelverk som både skapar möjligheter men också kan uppfattas som en administrativ bromskloss för en innovatör. Det handlar om att skjuta till mycket pengar för att få skydd, ensamrätt för den som vill utnyttja en uppfinning. När någon har lagt ned åtskilliga år på något, för att till slut dra växlar kommersiellt på resultatet, är det självfallet viktigt att inte någon annan snyltar på innovationen när intäkterna för uppfinnaren slutligen finns inom räckhåll.

Inte minst inom den snabbt växande nanotekniken - en förhoppningsbransch som spänner över allt från elektronik och läkemedel till exempelvis tyger med nya egenskaper - är patentfrågorna intrikata. Denna spännande frågeställning fångade juristen Ana Nordbergs intresse. Masteruppsatsen, slutklämmen på hennes studier inom europeisk immaterialrätt vid Stockholms universitet, blev färdig för drygt ett år sedan.

I en hård kamp med 77 andra uppsatsskribenter blev hon vinnare genom sin gedigna kartläggning av vilka lagar och regler som gäller och hur dessa gör det möjligt med innovationer inom nanoteknik.

Lissabonfödda Ana Nordberg bor nu i Lund och studerar vid Köpenhamns universitet där hon planerar att doktorera. Hon säger att patent i grunden är nödvändiga men att de patentskydd som formeras inom nanotekniken kan bli för breda och generella och därmed hindra många med uppfinningsrikedom på området.

Patent är som mediciner. Vi behöver ta dem för att bota en sjukdom men ibland kan det också resultera i elaka biverkningar, säger Ana Nordberg och tillägger att det är enormt viktigt att tydliggöra vilka regler och förordningar som gäller i patentlagstiftningen.

Patent, som nu beviljas på ett användningsområde inom nanotekniken, kan nämligen blockera för innovatörer som verkar på ett annat användningsområde. Ett annat problem, enligt Ana Nordberg, är att patent ibland beviljas på ett mycket tidigt stadium i forskningen och att detta i sig kan bromsa innovationskraften för andra som forskar. Inom nanoteknik är patentaktiviteten intensiv.

Det finns dessutom patent som överlappar varandra. Det kan leda till en osäkerhet senare när produkter, som dessa patent avser, finns på marknaden. Vilket lagligt skydd för intrång har produkten egentligen?

Det är stiftelsen ESBRI, institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, som tillsammans med innovationsmyndigheten Vinnova har tagit initiativ till uppsatstävlingen. Premiäromgången var öppen för uppsatser/examensarbeten som lagts fram vid svenska högskolor och universitet under läsåret 2009-2010. Ett villkor för att tävla är att uppsatsen har en stark koppling till innovation, hur man ska kommersialisera innovationer och göra dessa användbara för samhället i stort.

Som upplägget för tävlingen är beskrivet är det ett vitt och brett ämnesområde egentligen. Det vi är intresserade av är att få fler studenter att skriva om innovation och hur innovationen kan komma till nytta för samhället. I ett vidgat perspektiv handlar det om att öka tillväxten i landet, säger Christina Eriksson, projektansvarig på ESBRI.

Tvåa i tävlingen blev kinesiskan Emily Xiangxuan Xu som, i likhet med Ana Nordberg, numera bor i Lund. Hennes forskning vid universitetet där resulterade i en masteruppsats som belyser vikten av att skapa lokala kluster, att flera företag och organisationer finns nära varandra i ett geografiskt område. Närheten ökar kreativiteten och innovationskraften.

Emily Xiangxuan Xu kom naturligt nog in på klustret Mobile Heights, med Lund som geografiskt nav och med bland annat Sony Ericsson och ST-Ericsson som tongivande deltagande företag. Mobile Heights är en samarbetsplattform där näringsliv, forskning och den regionala politiska organisationen Region Skåne samverkar för att främja utvecklingen inom mobil kommunikation i södra Sverige. Klustret finansieras av medlemmarna, Vinnova och EU:s strukturfonder.