Foto: Philippe Stroppa, Dassault Aviat
För den som är intresserad av att se det senaste inom flygteknik kan det vara god idé att söka sig till Istres vid franska Medelhavskusten någon gång under tredje kvartalet i år.
Sedan gäller det förstås att komma in på området när det obemannade flygplanet Neuron ska lyfta för första gången. Neuron är en i grunden militär satsning som sex länder står bakom och inte vill visa alltför mycket av. Även om man periodvis har talat rätt mycket om vissa delar av projektet som pågått ända sedan 2003.
Riktigt på allvar har man varit i gång sedan 2006 och för ett år sedan kunde Saab också leverera det färdiga flygplansskrovet som byggts i Linköping. Det gick till Dassault som sedan arbetar vidare med planet. Även i det arbetet är Saab och de övriga samarbetsbolagen med och nu håller man bland annat på med prover på marken innan det är dags för den första flygningen.
4
miljarder kronor kommer kostnaden för hela Neuron-projektet att landa på när det avslutas 2014.
I grunden är Neuron till för att militären och industriföretagen ska kunna testa ny teknik och få idéer till hur man så småningom kan gå vidare när det är dags att börja bygga en ny typ av plan, eller vad man nu väljer för lösning för framtidens militära flyg.
Dessutom är det ett sätt för industrin att få i gång nya samarbeten och hålla kompetensen uppe. Det kan annars vara ett problem när man mest arbetar med projekt som sträcker sig över de flera decennier som ett stridsflygplan lever.
Genom Neuron har Saab till exempel kunnat ha ett hundratal personer som varit med och från grunden utvecklat ett nytt plan. Mycket av den erfarenheten har sedan kunnat användas i arbetet med Gripen och enligt Mats Palmberg, marknadschef och ansvarig för framtida produkter på Saab Aeronautics, har bolaget på det viset i vissa delar fått ned kostnaden för Gripen med upp till 40 procent.
Det som sticker ut mest med Neuron är kanske ändå att det handlar om ett obemannat plan. Det är ett område där USA väckt stor uppmärksamhet med sin växande flotta av förarlösa flygplan som använts i flera krig.
Trots den uppenbara militära inriktningen är det ändå den civila sidan som på sikt verkar mest intressant. Att det börjar med militären beror på att de är mer villiga att betala för utveckling av den senaste tekniken.
– På längre sikt är den civila sidan sannolikt mycket större än den militära, säger Mats Palmberg.
Obemannade flygplan ger till exempel nya möjligheter för kustövervakning och för polis och räddningstjänst som behöver få överblick vid stora olyckor. De kan också användas för skogsövervakning, kontroll av kraftledningar och så vidare.På längre sikt är den civila sidan sannolikt mycket större än den militära.
Mats Palmberg, marknadschef på Saab Aeronoautics.
Riktigt spektakulärt blir det när man tänker på att en del av den teknik som utvecklas i Neuron i framtiden kan användas i det vanliga fraktflyget, först för att bara ha en pilot och i en förlängning kanske även ha det förarlöst.
En del av tekniken kan också användas i vanliga passagerarplan för att avlasta piloterna och ge dem bättre hjälpmedel. Fast det dröjer nog innan vi vågar ta steget fullt ut och även flyga med ett plan som saknar piloter.


