Peepoo är en självrenande engångstoalett som kan hållas i handen eller träs på till exempel en hink. När användaren är klar är det bara att knyta ihop den. I botten ligger urea – ett ämne som bryter ner de farliga ämnena i avföringen.
Foto: Axel Öberg
”En toalett”, blev svaret när Anders Wilhelmson, då professor på KTH, frågade några kvinnor från den indiska slummen vad de behövde mest. Det mesta kunde de fixa själva, men möjligheten att få göra sina behov i fred, när de ville, hade de inte. Svaret blev lite av en uppenbarelse för Anders Wilhelmson.
–Bristen på sanitet är ett gigantiskt kvinnoproblem. Männen gör sina behov utomhus, men kvinnorna är ofta begränsade i‑sin rörlighet och när de går ut riskerar de att bli trakasserade. Det leder till att de inte kissar regelbundet och får infektions- och njursjukdomar. Många skolor saknar också toaletter och det leder till att flickor i puberteten hoppar av skolan, berättar han.
Idag beräknas 2,6 miljarder människor sakna tillgång till toalett, ett folkhälsoproblem som dessutom växer i takt med att allt fler flyttar från landet in till tätbebyggda kåkstäder. När människor gör sina behov utomhus eller för många delar samma latrin, sprids kolera och andra sjukdomar. Varje år dör 1,8 miljoner människor av diarrésjukdomar, 90 procent är barn under fem år. Behovet av bra lösningar är med andra ord enormt.
–När problemformuleringen var klar – det skulle vara en billig produkt, den skulle ha vissa mått, den skulle fungera för kvinnor, fick inte lukta och skulle ta hand om sig själv – så var det ganska enkelt, säger Anders Wilhelmson.
Så föddes den självrenande engångstoaletten Peepoo – en påse i nedbrytbart material som kan hållas i handen eller träs på till exempel en hink. När användaren är klar är det bara att knyta ihop den. I botten ligger urea – ett ämne som bryter ner de farliga ämnena i avföringen. Senast en månad efter att påsen har förslutits är alla skadliga bakterier borta, och innehållet kan användas som prima gödsel.
–Många odlar grönsaker i konservburkar och på sina tak i den fattiga världen, så vi hoppas att fler ska bli intresserade av produkten när de ser att de dessutom kan få högre avkastning på skörden, säger Anders Wilhelmson.
Han sitter tillsammans med vd:n Karin Ruiz i Peepooples lokaler vid Danvikstull i Stockholm. Karin Ruiz kom med i projektet i slutet av förra året, för att ta företaget vidare in i en ny fas. Idag, fem år efter att idén kläcktes, är engångstoaletten nämligen ute på marknaden i ett stort pilotprojekt.
–Vi har ett kontor i Kibera, ett slumområde i Nairobi, och det är där vi börjar. Våra Peepoos kommer att säljas av kvinnor därifrån och vi hoppas på 20 000 användare inom ett år, säger Karin Ruiz.
Tidigare har Peepoon testats just i Kibera, men även i Bangladesh och bland katastrofdrabbade i‑Haiti med goda resultat.
När Anders Wilhelmson lade fram sin idé första gången var det få som insåg potentialen och han beslöt därför att finansiera hela inledningsfasen på egen hand. Itakt med att projektet har utvecklats har intresset strömmat till och företaget har nu gedigna investerare och för diskussioner med FN.
Nu går gänget dessutom in i en ny finansieringsfas för att få loss pengar till den första storskaliga produktionsanläggningen som ska kunna producera en halv miljon Peepoos varje dag. Går allt så bra som företaget tänker sig kommer det snart att behöva byggas fler anläggningar.
–Vårt mål är att nå 5 procent av de som idag saknar toalett – alltså 150 miljoner människor – ska använda Peepoo-lösningen. Det innebär 50 miljarder Peepoos om året och ett behov av 300 produktionslinjer, konstaterar Karin Ruiz.
Hon är ganska säker på att de kommer att lyckas med det.
–Se på Haiti, där delar fortfarande 200 personer på en latrin flera månader efter katastrofen, trots att hela världen försöker lösa problemen. Det behövs andra, enklare lösningar som kan komma snabbt på plats.
