I mitten av februari är det dags. Efter fyra års uppladdning är it-företaget IBM:s datorsystem Watson redo för den verkliga matchen.

Under tre dagar ska Watson möta två av mästarna i den tv-sända frågesporten Jeopardy i USA. Prissumman den här gången ligger på 7 miljoner kronor.

Det är en rätt ansenlig summa även för Ken Jennings och Brad Rutter. De har rutin på området – Ken Jennings har vunnit Jeopardy 74 gånger i rad och på det viset dragit in över 17 miljoner kronor, medan Brad Rutter vunnit 22 miljoner kronor och bland annat tagit hem segern när tidigare mästare tävlat mot varandra.


Watson lär inte ha så stort behov av några prispengar. Watson är nämligen en superdator och IBM har lovat donera hela summan till välgörande ändamål om man tar hem segern.

Det är en lyx företaget kan kosta på sig. För i det här fallet handlar det dels om att skaffa sig publicitet, på samma sätt som man gjorde i slutet av 1990-talet när en av IBM:s datorer utmanade den tidigare världsmästaren i schack, Garry Kasparov, och vann.

Men framför allt vill bolaget visa att man kan ta fram ett datorsystem som kan förstå en vanlig mänsklig fråga, leta i all information vi känner till och presentera ett korrekt och begripligt svar.

–Det är väl den äldsta drömmen av alla i it-världen. Att datorn ska bli så lik en människa att man inte kan avgöra om det är människa eller dator som svarat, säger Staffan Truvé, ordförande för SICS, Sweden Institute of Computer Science, och forskningschef för Recorded future – ett nytt företag som arbetar med att kartlägga stora mängder information för att försöka förutse vad som ska hända.


Arbetet med att få datorer att förstå och bete sig mer som människor har pågått länge. Men de senaste åren har forskningen fått en rejäl skjuts. Det är en följd av att datorerna blivit mer kraftfulla, priset på minne har fallit drastiskt och så har vi den drastiska tillväxten av information om allt möjligt på internet som gjort det lättare att bygga upp stora databaser.

Företag som Microsoft och Google satsar också mycket på området. Men på IBM ville man ta arbetet ett rejält kliv framåt.

Det var då tankarna föll på Jeopardy. Att låta en superdator tävla i det populära frågeprogrammet skulle ge bra publicitet samtidigt som det är en så tekniskt komplicerad uppgift att forskningen drivs framåt.


John E Kelly, ansvarig för IBM:s forskningslabb, pratar om att man ville skapa något helt nytt som dessutom kunde vara en rejäl utmaning för forskarna. Det skulle också vara ett lättbegripligt projekt som även en lekman kan förstå målet med samtidigt som tekniken under är väldigt komplicerad. Ungefär som när man satsade på rymdfärderna med det tydliga målet att få en man på månen.

För Jeopardy ger forskarna mycket att bita i. Tävlingen bygger på att den som tävlar har kunskap om en hel massa saker på olika områden och dessutom förstår undermeningar, ironier och gåtor. Det kan vara svårt nog för en människa och är en enorm utmaning för dem som ska skriva superdatorns program.


Det hela påminner lite om hur det var IBM utvecklade schackdatorn Deep Blue. Men schack är förhållandevis enkelt för en dator.

Det är ett logiskt spel med enkla regler och det går att omvandla alltihop till matematik. Mänskligt språk och underfundiga frågor/svar är betydligt mer komplicerade att hantera.

–Det ironiska är att det blivit precis tvärtom mot vad man trodde på 1950-talet. Då räknade forskarna med att datorerna snabbt skulle klara att ge svar på vanliga mänskliga frågor men skulle få svårt att klara något som schack med alla olika möjligheter, säger Staffan Truvé.

Efter fyra års arbete verkar nu Watson vara klar för det avgörande steget, en match med två riktiga Jeopardy-experter. Watson har redan gått 50 övningsmatcher mot tidigare vinnare och i förra veckan blev det klart att Watson vunnit de senaste testerna inför tävlingen.


Nu är Jeopardy ändå bara ett publikknipande steg på vägen. Det verkliga målet med hela satsningen är att få fram teknik som kan användas på betydligt viktigare områden än frågesport.

IBM hoppas till exempel att tekniken ska ge läkare hjälp att ställa diagnos på sina patienter genom att ställa frågor till datorn som sedan ger svar tillbaka.

Om allt fungerar ska de första Watsonliknande systemen börja säljas om två år och sedan tar det kanske 15 år till innan tekniken utvecklats så mycket att det räcker med en vanlig persondator för att var och en ska kunna få sin egen Watson.