Vätskans egenskaper kan jämföras med DNA, den genetiska information som finns i varje levande organism. Varje DNA är unikt. Så är också detta biologiskt framtagna DNA i vätskeform eftersom det kan modifieras så att det finns i en mängd olika varianter.

Produkten är ett illustrativt exempel på att handeln hela tiden måste finna nya sätt för att motverka stölder, inbrott och rån. I takt med att tjuvar och rånare blir mer och mer uppfinningsrika i sina kriminella handlingar krävs nya säkerhetsgrepp. Brottsbekämpningen har dock sitt pris. Effektivare metoder leder oftast till högre kostnader för skyddet för en enskild butiksidkare.


Till syvende och sist måste säkerheten för personal och kunder sättas främst. Det gäller att inte använda sig av brottsförebyggande åtgärder som kan tänkas provocera en gärningsman och framkallar fara för de människor som befinner sig i lokalen.

Att lämna ut varor eller pengar, som exempelvis är preparerade på något sätt, kan innebära en säkerhetsrisk om/när en brottsling börjar ana ugglor i mossen. Det är oerhört viktigt att inte provocera i ett skarpt och känsligt läge.


För de butiker som frekvent drabbas av rån eller inbrott är det särskilt intressant att ligga i framkant inom säkerhetsskydd. Exklusiva butiker med guld, silver och dyrbara klockor som bärande affärsidé har den hårda vägen insett behovet av att bildligen vässa sina vapen mot brottslingar.

Försäkringsbolagen är samtidigt måna om att förebyggande åtgärder sätts in i butiker för att de ska få sänkta kostnader för skador hos försäkringstagare. Effektivare skydd kan ibland leda till sänkt självrisk vid rån och inbrott. Det kan vara värt besväret för en butiksägare att undersöka om en förebyggande åtgärd, som visserligen kostar på, ändå kan leda till lägre kostnader i slutändan.


Metoden med biologiskt framställd DNA-vätska som testas nu i flera butiker i Stockholms län har redan vunnit terräng i Storbritannien och USA. Vätskan, som sprutas ut när larmet går vid ett rån eller vid ett överfall, finns på strategiska platser och punkter i en butik och är kopplade till ett larm.

När larmet går landar vätskan på gärningsmannens hud. Vätskan torkar snabbt och går inte att tvätta bort. Biomarkören sitter fast i uppemot fyra veckor på den som fått den på sig. Medlet kan därför bli ett effektivt verktyg för polisen att klara upp brott.

När polisen, förhoppningsvis, fått upp ledtrådar nog och spårat en misstänkt person går det att via vätskan på personen knyta personen till en brottsplats.

Polisen använder sig av en särskild lampa med ultraviolett ljus för att kunna se om vätskan finns på personen. Eftersom varje butik har sin egen unika blandning av vätskan går det att härleda den till en specifik butik som varit utsatt för ett brott av något slag.

Enligt Magnus Kroon, tillförordnad säkerhetschef vid branschorganisationen Svensk Handel, ska bevisföringen vara hållbar i rätten. Både polismyndigheten i Stockholms län och Sveriges kriminaltekniska laboratorium, som testat produkten, ser positivt på den.


Det där med biologisk vätska kan låta lite farligt. Men några skador ger den inte, försäkrar Magnus Kroon. Det går till och med att dricka vätskan. I USA droppas den i exklusiva viner så att inte någon ska kunna byta ut ett dyrt innehåll mot något billigare.

Det handlar om att väga plus mot minus vid val av säkerhet. Skyddet får inte bli så rigoröst att kunder drar sig för att besöka en butik. Butiken måste uppfattas som välkomnande för kunden, men samtidigt avskräckande för en presumtiv gärningsman.

Ett larm är ofta en god bas. Men ju större lokaler desto mer komplicerat kan det vara för butiksägaren att klura ut var de mest sårbara punkterna i butiken kan finnas.


En dimgenerator kan bli ett viktigt komplement till det vanliga larmsystemet. När inbrottslarmet löses ut fylls butiken inom en halv minut av en ofarlig rök som gör det mycket svårt att orientera sig i lokalen och att se vad som är stöldbegärligt. Det blir också svårt att hitta ut för gärningsmannen. Utrustningen kan också vara ett värdefullt vapen för att motverka vandalisering.