Det blir inget 5G och det beror på att forskarna börjat närma sig gränsen för hur mycket data som gåt att föra över ett givet frekvensutrymme i etern.
Foto: Frank Augstein/AP
Om allt fortsatt som tidigare skulle vi någon gång kring 2020 få den femte generationen mobilnät, 5G. Näten skulle ge extremt höga datahastigheter och öppna för nya kapacitetskrävande tjänster som vi idag inte kan föreställa oss.
Men det mesta pekar på att vi aldrig hamnar där. Just när telebolagen i Sverige håller på att rulla ut de nya 4G-näten siktar forskarna i labben på att ta nästa steg åt ett helt annat håll.
–Vi ser inga tecken nu på att det blir ett 5G. I alla fall inte om vi använder högre datahastighet som definition av vad en ny generation är, säger Jan Färjh forskningschef på Ericsson, världens största leverantör av mobilsystem.
En orsak är att forskarna börjat närma sig gränsen för hur mycket data som går att föra över i ett givet frekvensutrymme i etern. Den gränsen har man i och för sig varit nära förut men då har man kunnat kringgå begränsningen genom att använda flera antenner för att skicka över data.
–Vad vi vet idag finns det inget på gång som gör att vi kan få samma förbättring som när vi utvecklade systemen med flera antenner. Men vi kan fortfarande förbättra radionäten så de får ökad kapacitet, säger Jan Färjh.
Det innebär nu inte att forskningen stannar av bara för att det inte blir någon ny nätgeneration som ska byggas ut. Inne i ett av Ericssons hemliga forskningslabb finns exempelvis projektledaren Mathias Riback och ett gäng andra forskare.
Här håller de på att försöka ta sig ännu lite närmare maxgränsen och Mathias Riback visar in i en liten datorhall för att vi ska få se vad som är på gång. I ett ställ, högt som en fullvuxen man, finns utrustningen som om några år kanske blir grunden till Ericssons nya basstation. Basstation är den del i mobilnätet som kommunicerar via radio med mobilerna.
I ett ställ alldeles intill finns just mobilen. Även den är närmare två meter hög och påminner inte på något sätt om en kommande mobil. Men det är just så det brukar se ut när man på ett väldigt tidigt stadium testar nya lösningar som senare ska krympas så mycket att de hamnar inuti en mobil eller ett datormodem.
Utanför datorhallen visar forskarna hur det går. På datorskärmen ser vi hur stora mängder data skickas över mellan basstation och mobil och ett litet tag är hastigheten över 1,4 Gbit/s. Det är ungefär 20 gånger snabbare än vad man får ut i motsvarande utrymme med den första omgång 4G-nät som telebolagen i Sverige nu bygger ut.
Men så plötsligt kraschar det. Överföringen går ned till 900 Mbit/s och för forskarna är det bara att gå tillbaka och fila ett varv till på mjukvaran i systemet.
–Vi skulle kanske kunna gå ännu lite högre. Men då krävs så avancerade algoritmer (beräkningsmetoder) att det skulle ta alldeles för mycket processorkraft och för mycket energi, säger Jan Färjh.
Här framme, nära den teoretiska maxgränsen, börjar forskningen ta en lite annan inriktning. Lite förenklat kan man säga att vi hittills mest pratat om vilken maxhastighet man kan få ut av en given teknik under optimala förhållanden på en begränsad plats.
Framöver handlar det mer om att den höga hastigheten ska bli tillgänglig överallt och då behöver man till exempel få flera olika typer av nät att fungera ihop och få basstationerna att samarbeta mer än idag. Den som är uppkopplad ska inte få något avbrott bara för att man rör sig mellan ett trådlöst nätverk på flygplatsen till mobilnätet utanför och sedan in i ett nytt nät på kontoret.
En annan stor förändring är att nätet ska klara av att ansluta en enorm mängd apparater. I praktiken handlar det om allt från mobiler och datorer till sensorer som mäter allt från lufttryck till blodtryck hos patienter. På Ericsson räknar man exempelvis med att det 2020 kommer att finnas mer än 50 miljarder uppkopplade apparater till internet.
–Då måste det vara enkelt för konsumenterna, men det måste också vara lätt för telebolagen. Därför behöver vi nät som ställer in sig själva och som också reparerar sig själva. Vårt stora mål är att all information ska finnas tillgänglig med bra prestanda var man än är, säger Jan Färjh.
Det låter ju lovande för alla mobilanvändare som fått vänja sig vid att täckningen ibland är usel och att datahastigheten ofta ligger långt under den telebolagen talar om i reklamen. Men kanske är det just det här som 5G handlar om, inga nya nät utan fungerande nät som ger riktigt bra prestanda nästan överallt. Det blir i så fall ett skifte av enorm betydelse.
