De fyra vindkraftverken i utkanten av byn och solfångarna på grannens villatak. Det är bara några exempel på alla de små händelser som håller på att tvinga fram en stor förändring av våra elnät.

Men det finns fler förklaringar. Nya politiska mål om att minska utsläpp och få en mer effektiv elanvändning, effekten av stormen Gudrun, stora problem i många länder med att alltför mycket el slösas bort genom dåligt fungerande nät och it-utvecklingen som ger andra möjligheter att styra el-användningen.

–Det som händer nu i elnäten är en lika stor sak som när vi under 1940- och 1950-talet drog ut el till varje stuga i Norden. Men sedan dess har man inte förnyat tekniken. Jämför man den teknik vi använder för el-distribution ligger vi långt efter vad man till exempel gjort inom kemiindustrin och den tekniska industrin, säger Lauri Virkkunen, chef för Vattenfall distribution.

Nu räknar han med att det blir stora förändringar de närmaste tio åren. De befintliga elnäten blir kvar, men de kompletteras av en helt ny infrastruktur där man använder it, kommunikationsteknik och nya styrsystem för att få till elnät som fungerar på helt andra sätt än idag.


Nu kan man förstås undra över varför den här frågan dykt upp just nu. En förklaring finns på andra sidan Atlanten där Barack Obama redan under valkampanjen pratade mycket om intelligenta elnät, smart grid, som ett sätt att hantera USA:s stora problem med näten.

Som nytillträdd president var han sedan med och avsatte stora summor för att stimulera ekonomin under lågkonjunkturen och då gick omkring 4 miljarder dollar just till utvecklingen av nya intelligenta elnät. Och det satte verklig fart på intresset.

Men även EU har drivit på. Intelligenta elnät är en viktig del för att nå målen om att till 2020 minska utsläppen av växthus- gaser med 20 procent, minska energianvändningen med 20 procent och få förnyelsebar energi att stå för 20 procent av energikonsumtionen.


För att förstå vad som är på gång kan man först titta på hur dagens elnät växt fram. Elen har producerats vid några få väldigt stora anläggningar och har sedan fördelats via ett stort nät till hushåll och företag. Ett typiskt exempel är den stora svenska vattenkraftverken i norr som producerat el till södra Sverige.

Den modellen har ofta fungerat bra. När man behövt mer el har systemet byggts ut och intresset av att ändra har varit litet. Inte minst för att el-systemet är så viktigt att man inte velat laborera alltför mycket med ny teknik.


Nu håller den här modellen på att kastas över ända. Och det beror på en rad förändringar i hela energisystemet.

• Det byggs vindkraftverk på många ställen, villaägare med solenergipaneler vill leverera in den ström som de för tillfället inte själva behöver, fabriker får överskottsvärme som de tillfälligt vill sälja vidare (det minskar elförbrukningen på andra håll) och så vidare. Vi går kort sagt mot ett system där el produceras på väldigt många fler ställen och i varierande omfattning. När det är vindstilla kommer ingen el från vindkraftverken.

• Det finns ett stort behov av att få konsumenterna att använda el på ett jämnare sätt. Idag dimensioneras elsystemet för att klara topparna som uppstår när alla kommer hem från jobbet och sätter på spisen och torktumlaren samtidigt en kall januaridag. Kan man jämna ut efter- frågan behöver systemet inte vara så stort.

• Elnätet måste också bli bättre på att leverera el utan avbrott och med jämn kvalitet. Det senare är extra viktigt för all elektronisk utrustning. Helst ska det även vara självläkande. Uppstår det ett fel någonstans ska nätet kunna rätta till det och under tiden skicka elen en annan väg till konsumenten, ungefär som trafiken på internet som kan gå många olika vägar.

• Det finns en risk för att olika typer av hot och attacker kan öka. Elnätet måste bli bättre på att stå emot dem.

• Sannolikt får vi en övergång till batteridrivna bilar. Då måste de kunna laddas även när man är på besök, samtidigt som kostnaden ska hamna på förarens elräkning. Uppladdade bilar kan också leverera el till nätet när det blir toppar i förbrukningen. I båda fallen krävs mer intelligens i nätet för att det ska fungera.

• Det finns också klara politiska mål om att minska utsläppen av koldioxid, göra det enklare för konsumenter att byta elleverantör och få fart på alternativa energislag.


De här omfattande önskemålen om stora förändringar blir svåra att klara om man inte också går över till mer intelligenta elnät. Näten måste till exempel reagera snabbt på alla förändringar som sker hela tiden. Och de måste räkna med att en person som förbrukar el till tvättmaskinen två timmar senare istället måste få betalt när personens elbil används för att ge extra kapacitet till nätet.

Det här ger upphov till fullständigt enorma informationsmängder och det är i sig en av de stora utmaningarna med att införa intelligenta elnät.

–Idag styr vi elsystemet på gamla prognoser om hur mycket el som behövs. I framtiden kan vi anpassa det till hur mycket el som faktiskt används vid varje tillfälle. Det ställer väldiga krav på it-infrastrukturen, säger Svante Söderholm docent och handläggare på statliga Energimyndigheten.


För alla oss vanliga konsumenter togs ett litet steg på den här vägen när elmätarna byttes ut så det blev möjligt att få en regelbunden avläsning på distans.

–Det är ett första steg som gör det möjligt med smart kommunikation och vi kommer att få se väldigt stora förändringar de kommande tio åren. Men det handlar om en stegvis utveckling, inte om en stor förändring vid ett tillfälle, säger Lauri Virkkunen.

Det handlar inte heller bara om teknik. På olika håll arbetar man nu med att få alla de standarder som behövs klara. Målet är att samma lösningar ska fungera överallt.

Men det handlar minst lika mycket om att hitta nya affärsmodeller. Som konsumenter har vi vant oss vid att betala för elen. Men hur mycket tänker elbolagen betala oss när vi kör vindkraftverket på tomten eller låter dem använda batteriet i elbilen som buffert? Det är frågor som också måste lösas.