Norra Djurgårdsstaden ska bli en ny stor stadsdel i Stockholm med 10000 bostäder och 30000 arbetsplatser. Den täcker in ett område öster om Stockholms centrum som sträcker sig över Hjorthagen/Ropsten, Värtahamnen och Loudden. Bygget börjar i höst och i slutet av 2012 är de första nya husen klara. Området håller också på att utvecklas till en gigantisk testverkstad där Fortum, ABB med flera ska försöka bygga ett energisystem där intelligenta elnät är en viktig del.
Foto: Stockholms stad/Dynagraph AB
Efter nästan tio års planering återstår fortfarande det mesta av jobbet. Men någonstans kring 2025 är det meningen att Stockholm ska ha fått en ny stadsdel, Norra Djurgårdsstaden.
Målen som politikerna i Stockholm satt upp för området är omfattande. Det ska ha en tydlig miljöprofil och det ska ge plats för en mängd nya människor som behöver någonstans att bo när Stockholm fortsätter växa och väntas få omkring en miljon invånare kring 2030.
Men Norra Djurgårdsstaden håller också på att bli en stor experimentverkstad för energiföretagen. För här har de fått ett utmärkt tillfälle att pröva ny teknik som ska användas när man bygger intelligenta elnät, smart grid.
Tankarna på intelligenta elnät har funnits länge men har fått riktig fart de senaste åren. Bland annat som en följd av att president Barack Obama satt av stora summor för att få fart på utvecklingen i USA.
De intelligenta elnäten skiljer sig på flera sätt från dagens. De nuvarande näten har byggts upp under årtionden för att vi ska ha några få stora anläggningar, exempelvis vattenkraftverk och kärnkraftverk, som producerar el till miljoner hushåll och industrier.
Nu håller inte den modellen längre. Övergång till alternativa energikällor som vindkraft, solenergi och vågkraft gör att elen produceras på väldigt många ställen. Produktionen blir också mer svårförutsägbar och påverkas exempelvis av om solen skiner eller inte.
Det behövs med andra ord ett system som kan ta hand om el från väldigt många håll och där det sker snabba skiften. Slutar det blåsa måste man direkt kompensera med el från andra källor.
För att klara det här måste de gamla elnäten kompletteras med en ny infrastruktur som består av it, kommunikationsteknik och styrsystem. Det är då man får det som kallas intelligenta elnät.
Men näten är bara en del. Om vi ska spara energi måste också hemmen, industrin och kontoren förändras. Och här finns det en massa olika spår att gå vidare på.
I Norra Djurgårdsstaden tänker man bland annat ha gott om laddningsstolpar för elbilar. En möjlighet är att vi i framtiden kopplar in våra elbilar i systemet när vi kommer hem.
Då kan elbolaget på kvällen utnyttja bilens batteri och använda kraften som finns kvar till både vår egen och grannens matlagning. På natten, när det är bra tillgång på el, laddas batteriet igen så att bilen är klar när man ska köra iväg på morgonen.
En annan tanke är att vi får välja om vi vill starta tvättmaskinen direkt eller låta den lokala elleverantören avgöra när det är bäst att dra igång. Tvättmaskinen startar då inte klockan fem på eftermiddagen när många börjat laga mat. Den går snarare igång mitt i natten när det finns ledig kapacitet.
Det här kan ju låta som små trevliga exempel på hur vi kan spara el. Men i praktiken handlar det om en väldigt stor omställning, både av elnäten och av våra hem. Och det är långt ifrån klart hur det ska gå till.
–En fördel med Norra Djurgårdsstaden är att Stockholms stad har satt upp så hårda miljökrav. Det skapar nya förutsättningar för alla. Då måste vi skapa en elmarknad och ett elnät som klarar utmaningen. Det blir en utmärkt möjlighet att pröva allt iett skarpt läge, säger Tomas Wall ansvarig för forskning och utveckling på energiföretaget Fortum i Sverige.
Tillsammans med teknikkoncernen ABB håller Fortum nu på se över vilka nya lösningar som behövs för att det ska fungera med ett nytt energisystem i Norra Djurgårdsstaden. Det handlar om allt från hur värmen i hemmen ska regleras till transformatorstationer som kan ge el med hög kvalitet även när den produceras stötvis av solfångarna på något hustak intill. I samarbetet ingår även Ericsson som arbetar med olika kommunikationslösningar, Electrolux som arbetar med vitvarorna, byggföretag och Stockholms Hamnar.
–Det här är en forskningssatsning och tanken är att vi ska hitta kommersiella lösningar som sedan kan användas på andra ställen. I bästa fall kan det bidra till att skapa en ny exportmarknad för svenska företag, säger Wall.
Dit är det nu långt. Det är mycket teknik som ska utvecklas och hela system som först ska prövas. Men en av de stora utmaningarna handlar inte om teknik utan om ekonomi och mänskliga beteenden. För den stora frågan är faktiskt hur man ska få alla invånare i Djurgårdsstaden att verkligen börja använda tekniken.
På de inblandade teknikföretagen talar man om att det behövs en ny affärsmodell. För även om de flesta människor säkert vill ha en bättre miljö måste vi som konsumenter också tjäna något när vi är med och sparar energi. Visst är det okey att betala för att ladda elbilen men då vill jag också ha betalt när elbolaget på kvällen använder min bils batteri till driva grannens tv.
–Vi måste hitta nya spelregler på elmarknaden och göra övergången till smarta elnät till en plånboksfråga för konsumenterna. De måste känna att de tjänar något på det hela, säger Tomas Wall.
