Vid Tekniska högskolan i Stockholm håller forskningsföretaget Nanologica just på att flytta in i nya lokaler. Än så länge är det mycket som inte är på plats och flera apparater är ouppackade.

–Vi har köpt dem billigt. Den här är begagnad men fungerar lika bra som en ny, säger Krim Talia, vd och en av grundarna av Nanologica, när han visar runt.

För Nanologica är fortfarande ett litet företag med elva anställda och med samarbete med flera universitetsforskare. Det var också forskning vid Stockholms universitet som 2004 blev de första stegen mot företaget som sedan var verksamt i Uppsala i flera år, där banden med Ångströmlaboratoriet är täta.

–Vi såg tidigt att vi hade en metod som kunde användas i kommersiell skala. Men vi visste inte riktigt hur, säger en annan av grundarna Alfonso Garcia-Bennett som nu är forskningschef.

Att det var svårt förstår man när Krim Talia berättar om vad bolaget sysslar med. Det spänner över ett stort område och ett dotterbolag håller på med läkemedel medan ett annat sysslar med solceller. Dessutom pratar man om att det troligen snart blir ytterligare ett dotterbolag för kosmetik.

Det är i sig rätt typiskt för nanotekniken. Den kommer med lösningar som kan användas på en rad olika områden.

–Nanologica är ett materialföretag. Vi skapar nya egenskaper genom att välja komposition och designa strukturen på vårt material. Vi designar till exempel superporösa material som får en mycket större yta att göra kemi på, säger Krim Talia.

Nanologica samarbetar bland annat med läkemedelsjätten GSK kring läkemedel mot malaria och tuberkulos. Samtidigt arbetar man med att ta fram väldigt effektiva och genomskinliga solceller. En skyskrapa täckt med genomskinliga solceller skulle då i praktiken bli ett stort kraftverk. Tanken svindlar.

–Det finns en del överdrifter kring nanoteknik men det är en stor sak som kommer att leda till genomgripande förändringar. Fast vi är bara i början och det återstår fortfarande mycket att göra, Alfonso Garcia-Bennett.