ATEN

För Yannis Stournaras var det bara en tidsfråga innan premiärminister Giorgos Papandreou skulle tvingas agera på något sätt. De drakoniska sparpaketen som krävs för nya stödmiljarder från EU, ECB och IMF får han ändå knappast igenom i parlamentet.

–Han är obeslutsam och vek och saknar en politisk vision, fräser Yannis Stournaras som är en respekterad professor i nationalekonomi och chef för forskningsinstitutet Foundation for Economic and Industrial Research (IOBE), dessutom före detta chefsrådgivare åt regeringen i ekonomiska frågor.

Yannis Stournaras är inte den som gömmer sig i ett akademiskt elfenbenstorn.

Han är en ettrig samhällsdebattör – hatad av många – som inte drar sig för politiska duster. Finansminister Giorgos Papakonstantinou anklagar han exempelvis för att fullständigt ha tappat kontrollen över skattefusket i landet.

70 procent av alla självständiga läkare, jurister och arkitekter betalar inte en enda euro i skatt. Övriga 30 procent betalar åtminstone litet grand, konstaterar Yannis Stournaras.

–Men förmodligen betalar de inte mer än vad de bränner i drivmedel under en enda helgtripp med yachten, hånar han.

Grekland har de lägsta skatteintäkterna i eurozonen. Den svarta ekonomin omsätter årligen cirka 59 miljarder euro, en fjärdedel av den officiella ekonomin, enligt IOBE:s beräkningar.Jakten på skattesmitare har visserligen intensifierats det senaste året.

I stället för 324 redovisade swimmingpooler i rikemanskvarteren i norra Aten visade satellitbilder förra året att det fanns knappt 17000, ett av många tecken på undangömd förmögenhet.

Böter i miljardklassen har under tiden utdömts. Men de överklagas i regel, och innan pengarna verkligen hamnar i statskassan kan det lätt ta tio år, om det hela inte bara rinner ut i sanden.

Över 300000 gamla ärenden sitter som en propp i hela systemet.

Enligt Transparency International ökar nu också korruptionen. En enkät bland drygt 6000 greker tidigare i år visade att lokala skattekontor och sjukhus hörde till de mest korruptionssmittade myndigheterna. I genomsnitt betalades mutor på 1492 euro, en uppgång med nästan 10 procent jämfört med fjolåret.

–Vi präglas fortfarande av vårt ottomanska arv. Vi har en ekonomi och ett samhälle som skulle kunna betecknas som ”post-sultanskt”. I detta frodas medelmåttan och brist på respekt för regler.

–Vi greker är dessutom världsmästare på att uppfinna undantag, småler Yannis Stournaras.

Vägen mot avgrunden inleddes redan under Andreas Papandreou, fader till nuvarande statsministern, då statsskulden steg år efter år. Men det var Kostas Karamanlis borgerliga regering som under 2004–2009 blåste upp den offentliga sektorn med över 100000 nya jobb, personer som till stor del belönades för sin politiska lojalitet med en anställning som i Grekland är guld värd. Under samma period ökade lönerna i den offentliga sektorn med 60 procent.

–Det var fem år av ren katastrof. När Papandreou sedan tog över i oktober 2009 hade utgifterna i den offentliga sektorn redan exploderat.

På kort tid har Grekland nu halkat ner från plats 50 till plats 109 på Världsbankens lista över företagsklimatet, efter länder som Bangladesh och Etiopien.

I World Economic Forums senaste rapport om konkurrenskraften ligger Grekland i botten på listan av alla 27 EU-länder. Som det allvarligaste hindret beskrivs den ineffektiva statsbyråkratin, korruptionen och den restriktiva arbetsmarknadslagstiftningen. Jämfört med föregående år har Grekland fallit med 12 platser till plats 83.

Yannis Stournaras är trots detta inte pessimistisk.

– Grekland har stora outnyttjade resurser men är politiskt handlingsförlamat. Vår stora chans är att låta EU, ECB och IMF ta över och göra det som regeringen inte orkar.

– Vi bör helt enkelt ”outsourca” de politiska besluten.