Ingves tror att lånerisken är mycket låg och att det gagnar Sverige att delta i samarbetet, som totalt handlar om 200 miljarder euro (cirka 1 800 miljarder kronor) i extralån från EU till IMF. Förslaget fanns med i slutsatserna på EU-toppmötet förra veckan.

Den formella gången för ett beslut om lån till IMF är att Riksbanken lägger ett förslag till riksdagen som fattar beslutet. Samtidigt är det Riksbanken som står för lånet i förhållande till IMF.

– Vi är beredda att bidra, men det här är en del i en internationell förhandling och vi får se hur den utvecklas. Om det blir ett sådant här paket är det rimligt att den svenska andelen återspeglar storleken på den svenska ekonomin. Viktigt är också att när valutafonden sedan i sin tur lånar ut pengar i Europa ska kraven vara sådana att det finns skäl att tro att man också får ordning på sin ekonomi. Det är utlåning som ska kombineras med kravställande, säger Ingves.

– Det är också viktigt att skilja på lånelöften och de belopp som faktiskt betalas ut. Det mest vanliga är att det man lånar ut tenderar att bli mycket mindre än själva lånelöftet, säger Ingves.


100 miljarder kronor motsvarar cirka 11 miljarder euro, vilket skulle vara 5,5 procent av de 200 miljarderna. Om man utgår från befintliga IMF-kvoter och jämför med de belopp som diskuterats i Tyskland (45 miljarder euro) och Tjeckien (3,5 miljarder euro) borde den svenska andelen av EU-ländernas IMF-tillskott på 200 miljarder euro landa på 7,4 miljarder euro (cirka 67 miljarder kronor), visar en uträkning SEB-ekonomen Daniel Bergvall har gjort för TT:s räkning.

Många ser lån till IMF som en väldigt säker placering, då IMF:s stödlån har högsta prioritet och dessutom garanteras av fondens medlemmar.

Räntan som Sverige kan tänkas tjäna på IMF-lånen beräknas ligga på omkring 4-5 procent och avgörs bland annat av vilka löptider som blir aktuella.

Vänsterpartiet är skeptiskt till utlåningen.

– Det handlar om otroligt mycket pengar, säger Jonas Sjöstedt (V).


Han påminner om att Vänsterpartiet tidigare har stött utlåning till Lettland och Island. Denna gång är partiet mycket mer skeptiskt.

– Vi kan tänka oss att gå med på lån till IMF men då vill vi veta vilka som är med, till vilka länder lånen ska gå och till vilka villkor.

Enligt Sjöstedt finns risk för en kollaps för euron och därmed är inte heller IMF-lånet så säkert.

Miljöpartiet är i grunden positivt till att Sverige ställer upp och lånar ut pengar till IMF.

– Om det är rimliga villkor är det bra om vi solidariskt deltar i stabilitetsskapande satsningar när länder hamnar i trångmål, att Sverige som har sunda statsfinanser hjälper till. Men det är för tidigt att säga ja eller nej, eftersom mycket är oklart ännu, säger MP:s ekonomiskpolitiske talesperson Per Bolund.