Enligt riksbankschefen är det sannolikt att bankernas räntemarginaler på bolån går ner så småningom, men det är svårt att sia om hur lång tid eller hur många år det kommer att ta.

– Men man kan inte vänta sig att de går ner till de nivåer som vi hade i mitten av 2000-talet, sade Ingves.

Han framhöll att reporäntan inte är tänkt att vara det vapen som räntorna på rörliga bolån justeras med.

– Penningpolitiken är inte designad för att hantera den rörliga bolåneräntan, även om diskussionen ibland har förts på ett sätt som om det vore så, sade Ingves.

Men Ingves sade också att det är ställt utom tvivel att reporäntans nivå ändå har betydelse för den samlade räntenivån och att de över tid följs åt, även om följsamheten kanske inte är omedelbar.

Den senaste statistiken visar att utlåningstakten till hushållen har dämpats relativt mycket den senaste tiden, det innebär att läget förefaller stabilare.

"Skulle det inte fortsätta så, då får vi fundera ytterligare på hur vi ska hantera det", sade han.

Riksbankschefen fick frågor om EU-kommissionens varning om hög skuldsättning bland hushållen. Stefan Ingves sade att han ännu inte sett detaljer i kommissionens rapport men konstaterade att slutsatsen inte är överraskande, och Sverige har vidtagit åtgärder, som utlåningstaket.

Beträffande bankernas marginaler på bolåneutlåningen konstaterade Stefan Ingves att de har stigit från cirka 1 procent till 2,5 procent. Han upprepade att Riksbankens prognos är att marginalerna kommer att minska, men inte bli så låga som de varit som lägst tidigare.

Han konstaterade vidare att Riksbanken inte styr bankernas marginaler, "vi har inte den typen av reglering".

Riksbankschefen upprepade också att penningpolitiken inte utformas enbart för att styra den rörliga bolåneräntan, även om det ibland kan uppfattas så i debatten.

Om Sverige skulle hamna i ett läge där skuldsättningen åter börja öka kraftigt måste man, enligt Stefan Ingves, återuppta diskussionen om skuldsättningstaket, öppna för amorteringskrav och bankerna måste rätta sig efter Basel III-kraven, "och mer än så".

Han tillade att Riksbanken också anser att bankerna måste förbättra likviditetshanteringen, ner på enskilda valutor.

Riksbankens bedömning är också att frågan om bankernas riskvikter på tillgångarna måste lyftas upp.

"Riskvikterna måste höjas eftersom de svenska riskvikterna är för låga", sade han.

Stefan Ingves konstaterade att dessa former av ökad reglering kommer att leda till att det blir dyrare att låna, men det "visar att verktygen biter".