En del ville gärna sänka mer, men nu blev det ändå 0,5 procentenheter – mest för att majoriteten i direktionen var osäker på hur marknaden fungerar om räntan kommer alltför nära noll procent.
Men riksbankschef Stefan Ingves är inte omöjlig. I ett tal igår förklarade han att Riksbanken är beredd till både ytterligare sänkningar och olika okonventionella åtgärder för att stimulera ekonomin. Köp av statsobligationer, bostadsobligationer och företagscertifikat är ett sätt att pressa ned räntan. Ett annat är att påverka inflationsförväntningarna.
Om de stiger så sjunker realräntan eftersom den räknas som styrräntan justerad för inflationsförväntningar. En styrränta nära noll samt höga inflationsförväntningar innebär således en låg och därmed för ekonomin stimulerande realränta.
I nationalekonomernas sköna värld finns ett antal trick att använda när vi befinner oss i en extraordinär tid. Ett stort problem är dock att läroböckerna inte alltid är till så mycket hjälp.
Ingen – inte minst upphöjda ekonomer i USA – såg vad som var på väg. Hur överflödet av sparkapital från Kina och oljeländerna sänkte priset på krediter, hur låga räntor stimulerade överkonsumtion och bidrog till att priset på tillgångar som aktier, och inte minst bostadshus, rakade i höjden. När sedan finansakrobater uppfann investeringsinstrument som såldes vidare till intet ont anande banker runtom i världen var det bäddat för en kraschlandning. När bubblan sprack och amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick omkull i september drabbades det internationella finanssystemet av kollaps.
Sedan dess har regeringar och centralbanker fått stötta finanssystemet för att det ska fungera överhuvudtaget. Under tiden har frossan från finansmarknaden spridit sig till den reala ekonomin. Exporten har tvärbromsat, investeringar upphört och arbetslösheten stigit.
I sitt tal radar Stefan Ingves upp orsaker till de olyckor som drabbat oss:
•Många placerare tog för stora risker.
•Kreditvärderingsinstituten satte för höga betyg på de nya finansiella produkterna.
•Bonusar till ledande personer i företagen uppmuntrade till kortsiktighet.
•Tillsynen på de finansiella marknaderna var otillräcklig.
Till skillnad mot 1930-talets depression har myndigheterna denna gång agerat snabbt och kraftfullt, menar Stefan Ingves. De finansiella marknaderna fungerar bättre än i oktober men långtifrån normalt.
–Det skulle vara mycket välkommet om många länder på ett effektivt och transparent sätt började skilja dåliga banker från goda, sade Stefan Ingves.
Det gäller inte bara att skilja ut dåliga banker från goda – och i dagens läge finns nästan bara dåliga – de styrande måste också ta hand om de dåliga tillgångar som förgiftar banksystemet.
Innan dess blir det inte bra.
