• Vad händer i Grekland just nu?

Den grekiska koalitionsregeringen har enats med EU och IMF om nedskärningar för nya lån, enligt Reuters.

Överenskommelsen innebär också att man ska stödja privata banker för att hindra att de går omkull.

Trojkan bestående av EU, ECB och valutafonden IMF har ställt som krav att Grekland genomför ytterligare neddragningar, och genomför de reformer som utlovats men ännu inte skett, för att godkänna ännu ett stödpaket på 130 miljarder euro.

Neddragningarna har lett till stora protester i Grekland och i veckan har återigen de två största fackförbunden genomfört generalstrejker.


• Varför har det gått så illa?

1) Den omedelbara orsaken är att internationella långivare inte tror att Grekland kan betala alla sina skulder. Därför kan grekiska staten inte låna pengar – vare sig till nya lån eller omsätta gamla lån som förfaller. Tills de sanerat sin ekonomi får de hjälp av EU och Internationella valutafonden.

2) Grekland har tvingats ta allt större lån på grund av stora och ihållande budgetunderskott.

3) Underskott i budgeten får man antingen genom för stora utgifter eller för små inkomster. I Greklands fall gäller båda dessa alternativ.

4) Det finns många exempel på hur grekerna beviljat sig själva förmåner som man egentligen inte har råd med. Dessutom har staten svårt att få in skatteintäkter på grund av ett dåligt fungerande skattesystem.

5) Under senaste decenniet har grekerna lånat pengar till låg ränta eftersom de är medlemmar i eurozonen och valutan euro haft låg ränta. De har också höjt sina löner mer än produktiviteten motiverat vilket inneburit problem att sälja varor och tjänster utomlands.


• Kan ett land gå i konkurs?

I juridisk mening kan ett land inte gå i konkurs, det kan bara privatpersoner eller företag – då går Kronofogdemyndigheten eller motsvarande instans in och fördelar tillgångar efter gällande lagstiftning. Så fungerar det inte för en nation som befinner sig i en konkurssituation. Ett land kan däremot ställa in betalningarna och göra så kallad statsbankrutt. Det innebär att inga banker eller andra fordringsägare får betalt för räntor eller amorteringar.


Vad får det för effekter i så fall?

Den omedelbara konsekvensen blir alltså att banker och fordringsägare inte längre får betalt för de pengar man lånat ut. Det innebär att landet inte kommer kunna låna upp pengar på de vanliga finansmarknaderna igen för att finansiera sitt underskott. När ett företag går i konkurs upphör det att existera eller tas över billigt av ett annat bolag, men en stat sätter sig istället ner med sina långivare och försöker förhandla fram en nedskrivning av lånen för att minska skuldberget. Den grekiska staten skulle dessutom få problem att betala ut löner, bidrag och pensioner eftersom en stor del av de löpande utgifterna täcks av lånade pengar.


• Hur snabbt kan de tvingas ut ur euron?

Det första man kan slå fast är att övriga EU-länder inte kommer att ”tvinga ut” Grekland ur euron, av politiska skäl. Det finns dessutom ingenting i EU:s fördrag som möjliggör att ett medlemsland kan tvingas att lämna unionen eller den gemensamma valutan. Om Grekland lämnar samarbetet kommer det att ske frivilligt, eller åtminstone kommer EU se till att det ser ut som att det sker av fri vilja, om det skulle bli ohållbart för grekerna att stanna kvar. Problemet är att om Grekland lämnar kommer strålkastaren genast vändas mot Portugal. EU behöver i så fall bygga en gigantisk skyddsmur av pengar runt övriga krisländer.

Om Grekland väljer att lämna euron kommer det förberedande arbetet att ske i största hemlighet. Men att trycka en ny grekisk valuta tar tid. Vissa spekulerar idag att grekerna i en övergångsperiod i så fall kan komma att använda de eurosedlar som är tryckta i Grekland och som har ett Y framför serienumret. Sedlar från Tyskland har ett X och från Frankrike ett U.


Hur lång tid tar det innan Grekland åter är på fötter?

Det kommer ta många år innan Grekland har förtroende på den internationella lånemarknaden. De måste nämligen visa att de kan få ned budgetunderskottet och så småningom minska sin statsskuld.

Idag har de en statsskuld på 160 procent av BNP vilket är en ruggig siffra. Ekonomer brukar säga att allt över 90 procent är stora problem.

Greklands budgetunderskott ligger på drygt 9 procent av BNP trots sparåtgärder.

I år blir femte året i rad som landets BNP krymper.

Det svåra är att båda spara och få fart på ekonomin. När regeringen sparar riskerar de att strypa aktiviteten i ekonomin så de får inte spara för mycket. De måste också införa åtgärder som förbättrar ekonomins funktionsätt och gör den mer effektiv och konkurrenskraftig. Sådana åtgärder tar tid.


Varför ska vi hjälpa Grekland?

Eurozonens länder vill inte att ett medlemsland ställer in betalningarna. Ingen vill att Grekland störtar samman i social oro och misär.

Många av de stora bankerna i Europa, inte minst de tyska och franska, har samlat på sig grekiska statsobligationer. En bankrutt skulle betyda att dessa obligationer blev värdelösa vilket skulle kunna leda till en europeisk bankkris.

Europas länder hjälper Grekland för att hjälpa sig själva.